patienters rättssäkerhet

Skriftlig fråga 1997/98:155 av vice talman Görel Thurdin, andre (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-11-18
Anmäld
1997-11-24
Besvarad
1997-11-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:155 av andre vice talman Görel Thurdin (c) till socialministern om patienters rättssäkerhet

I en artikel i Expressen den 10 november framgår att en patient inte får ersättning trots att läkaren misslyckades med operationen, dvs. han skadade nervroten vid en diskbråcksoperation. Patienten som blev lam i ett ben begär ersättning, men patientskaderegleraren anser att läkaren inte gjort något fel och därför kan ingen ersättning utgå. Vid förfrågan säger regleraren dock att ärendet kanske inte är avgjort, "Hon kan ju överklaga". Det är inte första gången jag möter den här inställningen. Det verkar som om myndigheter testar patientens ork att överklaga. När patienter vinner i en domstol mot t.ex. Riksförsäkringsverket så överklagar myndigheten den sista dagen och begär därefter uppskov, ibland flera gånger. Det framstår som om man hela tiden testar den sjuka personens förmåga att orka fortsätta en process. Även en myndighet bör ha en förmåga till medkänsla och skall absolut behandla alla människor med respekt.

Är socialministern beredd att medverka till en ökad rättssäkerhet och trygghet för sjuka och utsatta människor och till en debatt om detta?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:155 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:155 om patienters rättssäkerhet
    Socialminister Margot Wallström

Görel Thurdin har frågat mig om jag är beredd att medverka till en ökad rättssäkerhet och trygghet för sjuka och utsatta människor och till en debatt om detta.

Har en patient, som i Görel Thurdins exempel, blivit skadad i vården finns möjlighet till ersättning från patientförsäkringen, vilken numera regleras i den nya patientskadelagen. Ersättningen lämnas av det försäkringsbolag där vårdgivaren har sin patientförsäkring. Försäkringsbolaget skall genomföra en skadereglering och betala ersättning till patienten, om förutsättningarna för ersättning föreligger.

Det måste självfallet vara varje skadereglerares målsättning att göra en korrekt bedömning i varje enskilt fall om skadan är ersättningsbar eller inte.

Enligt bestämmelserna i patientskadelagen har den skadelidande, i de fall han inte blir nöjd med beslutet från försäkringsbolaget, möjlighet att få sitt ärende prövat av en ytterligare instans, patientskadenämnden. Den skadelidande har också möjlighet att föra ärendet vidare till allmän domstol. Dessa möjligheter till överprövning är ett sätt att tillgodose patientens rättssäkerhet.

När det gäller Görel Thurdins fråga om jag är beredd att medverka till en ökad rättssäkerhet och trygghet för sjuka och utsatta människor vill jag understryka att det är en uttalad strävan hos mig och regeringen i övrigt att på olika sätt verka för detta. Jag kan här särskilt nämna att HSU 2000 - som har haft regeringens uppdrag att föreslå åtgärder som stärker patientens ställning i hälso- och sjukvården - i sitt nyligen överlämnade delbetänkande Patienten har rätt (SOU 1997:154) konstaterat att det finns brister i de bestämmelser som har betydelse för patientens rättsliga ställning i vården. HSU 2000 har därför föreslagit att patienternas ställning i hälso- och sjukvården på olika sätt skall stärkas genom förändringar i lagstiftningen. Betänkandet kommer inom kort att remissbehandlas och förslagen från kommittén kommer enligt planerna att behandlas i en proposition till riksdagen våren 1998.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.