Patenträttigheter och språkval

Skriftlig fråga 2012/13:235 av Karlsson, Anders (S)

den 9 januari

Fråga

2012/13:235 Patenträttigheter och språkval

av Anders Karlsson (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Många förväxlar idén om en globaliserad värld med idén om en anglosaxisk värld. Att omfamna globalisering och att vilja stärka språkfärdigheterna i engelska bör kombineras med ett värnande om Sverige och svenska språket. När de sociala eliterna i Sverige antar engelskan som sitt ”modersmål” och ser svenskan som ett andra klassens ”folkspråk” samt försöker anpassa samhället därefter är vi inne på farliga vägar. Patentspråksutredningen har lagt fram ett betänkande, Nationella patent på engelska? Det finns i dag tre sätt att inge patentansökningar: nationella, europeiska (via Epo) och internationella (via Wipo). En patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (10–20 sidor), patentkrav (1–3 sidor) och sammandrag (½ sida). Den viktigaste delen är patentkraven, eftersom endast dessa är juridiskt relevanta. Om betänkandets förslag förs fram av regeringen och antas av riksdagen kommer det ofelbart att leda till att allt färre patentansökningar kommer att avfattas på svenska. Jag ser med oro på detta.

Offentlighetsprincipen kräver att näringsverksamhet i Sverige ska kunna bedrivas fullt ut utifrån rättsverkande dokument avfattade på svenska. Att bibehålla svenskan som ett komplett språk i språklagens anda kräver att svenskan används som rättsligt verkande språk, särskilt i en så språkligt utvecklande verksamhet som rättsligt bärande beskrivningar av ny teknik. Enligt Svenska Patentombudsföreningen (Spof) har inget nordiskt grannland gått så långt att den engelska versionen av patentkraven uteslutande har rättsverkan. Erfarenheterna från Holland, som har infört möjlighet till beskrivning på engelska men rättsligt bindande patentkrav på holländska, har lett till ett markant ökande antal nationella ansökningar.

Avser statsrådet att följa Patentspråksutredningens förslag?