Passhantering för exporterande företag

Skriftlig fråga 2020/21:2126 av Johan Forssell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-09
Överlämnad
2021-03-10
Anmäld
2021-03-11
Svarsdatum
2021-03-17
Sista svarsdatum
2021-03-17
Besvarad
2021-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Den 1 juli 2020 infördes en regel i 7 b § passlagen (1978:302) om att en ansökan om pass ska avslås om det under de senaste fem åren har utfärdats tre vanliga pass till sökanden, om det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Enlig andra stycket i samma regel kan sökanden ändå få ett provisoriskt pass om han eller hon kan visa att han eller hon har behov av ett pass för en resa.

Av förarbetena framgår att ”särskilda skäl” för att få utfärdat fler än tre pass under en femårsperiod kan föreligga om sökanden är en säljare som reser mycket i arbetet.

Bakgrunden till lagändringen var den stora ökningen av pass som anmäls som borttappade. Det fanns skäl att tro att en stor del i själva verket såldes vidare och hamnade i händerna på bland andra papperslösa och på det sättet undergrävde en ordnad svensk utlänningslagstiftning.

Det är helt klart att det fanns ett behov av att stävja och motverka missbruk av svenska pass. Men vi nås nu av signaler från näringslivet om att polisens rutiner för passhantering under 2020 har förändrats så att verksamheten kraftigt har försvårats för exporterande företag med resande säljare och servicepersonal.

Många svenska företag inom till exempel verkstadssektorn har säljare med 200–300 internationella resdagar per år. Många resor sker med kort varsel. De reser också ofta till länder med långdragna visumprocesser. Detta innebär att de ofta måste resa medan de har ett pass liggande på en utländsk ambassad för visering. Av det skälet har de regelmässigt behov av flera pass. Detta rör sig för övrigt om företag med en robust och pålitlig passhantering, och det finns inte skäl att tro att dessa säljares pass i nämnvärd utsträckning kommer på avvägar.

Sedan 2020 har emellertid polisen skärpt kraven för ”extrapass” så att sådana i princip inte utfärdas. Det går att få provisoriska pass men endast mot uppvisande av flygbiljett, vilket ställer till problem med tanke på att säljare och servicepersonal ofta måste resa med kort varsel. Polisens passinformation uppger att detta inte har med ändrad lagstiftning att göra utan handlar om förändrade rutiner. Enligt min uppfattning finns det ändå anledning att tro att situationen har föranletts av lagändringen från i somras.

Sverige är som bekant ekonomiskt beroende av sin högteknologiska och internationellt ansedda exportindustri.

Jag frågar därför statsrådet Mikael Damberg följande:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att se till att polisens passhantering överensstämmer med grundtankarna bakom 7 b § passlagen och inte i onödan lägger hinder i vägen för svenska exporterande företag?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2126 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)


Svar på fråga 2020/21:2126 av Johan Forssell (M)
Passhantering för exporterande företag

Johan Forssell har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se till att polisens passhantering överensstämmer med grundtankarna bakom 7 b § passlagen och inte i onödan lägger hinder i vägen för svenska exporterande företag.

Svensk export skapar jobb, tillväxt och bidrar till en ökad välfärd i Sverige. Regeringens ambition är att svensk export ska stärkas. Att skapa goda förutsättningar som underlättar och möjliggör för svenska företag att verka i andra länder, exempelvis genom att exportera varor och tjänster, utgör en central i del i denna ambition.

De nya bestämmelser i passlagen som infördes den 1 juli 2020 rör i huvudsak utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Bestämmelsen i 7 b § passlagen, som anger att man som huvudregel kan få högst tre vanliga pass utfärdade under en period om fem år, infördes redan 2016 och har gällt oförändrad sedan dess (prop. 2015/16:81). Det enda som hände i juli 2020 var att bestämmelsen bytte plats från 7 a § till 7 b §.

Missbruksregeln i 7 b § gäller vidare bara vid ansökningar om vanliga pass. Johan Forssells fråga gäller extra pass. Ett extra pass är ett särskilt pass som får utfärdas för den som för sitt arbete eller av annat särskilt skäl har behov av mer än ett giltigt pass. Passlagens och passförordningens regler om extra pass har varit oförändrade under lång tid.

Det har således inte gjorts några ändringar i närtid vare sig i passlagen eller passförordningen som gäller extra pass och andelen beviljade ansökningar om extra pass under förra året uppgick till drygt 85%. Med andra ord beviljas det stora flertalet av ansökningarna.

I nuläget ser jag därför inget behov av att vidta några åtgärder, men jag följer naturligtvis frågan noga.

Stockholm den 17 mars 2021

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.