Partiellt sjukskrivna och föreningsfriheten
Skriftlig fråga 2005/06:1385 av Qarlsson, Annika (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-07
- Anmäld
- 2006-04-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-04-20
- Svar anmält
- 2006-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 april
Fråga 2005/06:1385 av Annika Qarlsson (c) till statsrådet Hans Karlsson (s)
Partiellt sjukskrivna och föreningsfriheten
Föreningsfriheten är grundlagsskyddad och är en mycket viktig del i ett demokratiskt och fritt samhälle. Det är för många en kanal för personligt engagemang och driver många gånger utvecklingen i specifika frågor framför sig. Det är många olika frågor som man gör på lediga stunder, när man har lust och när man orkar. Det är också ett tillfälle att vara med och göra nytta, vilket är viktigt för rehabilitering. För många funktionshindrade är det en viktig påverkansmöjlighet, för det är tillsammans med andra i samma situation som man kan driva på kommunpolitiker eller riksdag och regering. Det är därför mycket allvarliga signaler, för föreningsarbetet och för de demokratiska värden vi värnar i Sverige, att partiellt sjukskrivna förvägras möjligheten att ägna någon tid alls åt föreningsarbete @ en grundlagsskyddad aktivitet.
Ämnar statsrådet vidta några åtgärder för att säkerställa att även partiellt sjukskrivna ska ha rätt att engagera sig i föreningslivet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1385 besvarad av
den 20 april
Svar på fråga 2005/06:1385 om partiellt sjukskrivna och föreningsfriheten
Statsrådet Hans Karlsson
Annika Qarlsson har frågat mig om jag ämnar vidta några åtgärder för att säkerställa att även partiellt sjukskrivna ska ha rätt att engagera sig i föreningslivet.
Först vill jag bara nämna att jag i november 2005 samt i januari och mars 2006 besvarat liknande frågor (2005/06:447, 2005/06:666 och 2005/06:1051) som den som Annika Qarlsson tar upp. Även statsrådet Jens Orback har nyligen besvarat en liknande fråga (2005/06:1339).
Frågan har framför allt sin utgångspunkt i att dagens sjukförsäkringssystem innebär att ersättning kan utges med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning.
Den grundläggande bestämmelsen rörande sjukdom och arbetsoförmåga finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Före den 1 juli 1990 kunde antingen hel eller halv sjukpenning utges. Den 1 juli 1990 ändrades ersättningsnivåerna för sjukpenning så att hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning numera kan utges.
Eftersom det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till sjukpenning är knuten till vissa nivåer innebär detta att den försäkrades arbetsinsats, och därvid påvisade arbetsförmåga, under en sjukskrivningsperiod också styrs av dessa nivåer. Detta gäller oavsett vilken form arbetsinsatsen har, om det till exempel är ett arbete i en förening eller ett politiskt uppdrag.
Under tid när någon får aktivitets- eller sjukersättning ges möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga i till exempel ideellt eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till ersättning ifrågasätts. Dessa ersättningar beviljas om nedsättningen av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan kan antas bestå under minst ett år. Sjukpenning utges i de flesta fall för kortare sjukperioder, vilket innebär att förutsättningarna för att lagtekniskt reglera dessa ersättningar är olika.
Regeringen har inte för avsikt att för närvarande föreslå undantagsregler för vissa arbetsinsatser vid bedömning av sjukpenningrätten, inte minst mot bakgrund av att det pågår ett omfattande utredningsarbete inriktat på socialförsäkringens utformning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.