påföljd vid grova våldsbrott
Skriftlig fråga 1999/2000:1358 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-25
- Besvarad
- 2000-09-07
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 augusti
Fråga 1999/2000:1358
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Laila Freivalds om påföljd vid grova våldsbrottEnligt svensk straffrätt kan den som begått ett allvarligt våldsbrott av värsta sort inte dömas till fängelse om brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, t.ex. ett rusutlöst abnormtillstånd. Därmed kan den situationen uppstå att ett allvarligt våldsbrott begås av en person påverkad av en allvarlig psykisk störning. Vid en senare huvudförhandling har samma person, enligt läkare, tillfrisknat varvid han inte nu kan överlämnas för rättspsykiatrisk vård med eller utan särskild utskrivningsprövning. Personen kan således dömas för mord men eventuellt helt slippa någon påföljd. Detta torde av många människor @ med viss rätt @ uppfattas som stötande och som en skymf mot brottsoffret/brottsoffren. För att motverka absurda påföljder för extremt grova våldsbrott har dock gällande rätt glädjande modifierats genom rättspraxis. Det är dock alltid svårt att via praxis tolka fram gällande rätt.
Avser justitieministern vidta någon åtgärd för att motverka denna lucka i lagen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1358 besvarad av
den 7 september
Svar på fråga 1999/2000:1358 om påföljd vid grova våldsbrott
Justitieminister Laila Freivalds
Det nu gällande fängelseförbudet i 30 kap. 6 § brottsbalken innebär att en person som har begått ett brott under inflytande av en allvarlig psykisk störning inte kan dömas till fängelse. Om det vid tidpunkten för domen inte finns någon allvarlig psykisk störning som gör det påkallat med tvångsvård finns det inte heller någon möjlighet att överlämna honom eller henne till rättspsykiatrisk vård.
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd för att förändra detta förhållande, som han betecknar som en lucka i lagen.
Den nuvarande utformningen av ovan nämnda bestämmelse kan i sällsynta undantagsfall leda till att domstolen blir förhindrad att välja en frihetsberövande påföljd. Skulle detta inträffa i ett mål där det är fråga om ett mycket allvarligt brott, kan bestämmelsen leda till ett otillfredsställande resultat.
För att komma till rätta med bl.a. denna konsekvens av den nuvarande ordningen beslutade regeringen, för mer än ett år sedan, i maj 1999 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Ett av de problem som särskilt pekas ut i direktiven är förhållandet mellan det nuvarande fängelseförbudet och rekvisiten för att döma till rättspsykiatrisk vård. Samtliga i riksdagen företrädda partier deltar i kommittén som ska redovisa sitt arbete senast vid utgången av 2001.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.