övervikt bland ungdomar
Skriftlig fråga 1999/2000:609 av Pålsson, Chatrine (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-23
- Besvarad
- 2000-03-06
- Anmäld
- 2000-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:609
av Chatrine Pålsson (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om övervikt bland ungdomarMer än 30 % av den svenska befolkningen är överviktig. Denna utveckling tyder på att övervikt är ett stort folkhälsoproblem. Övervikt och fetma har mycket allvarliga medicinska och psykosociala konsekvenser för den enskilde. Det är oftast förenat med en ökad förekomst av sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Man uppskattar att den samhälleliga kostnaden för övervikt ligger runt 6 miljarder kronor/år. Dessutom så försämras ofta livskvaliteten för den enskilde genom återkommande ångest, depressioner, diskriminering av omgivningen osv. Denna utveckling kan även ses hos våra ungdomar. Enligt WHO:s måttstock så har andelen överviktiga bland dem som mönstrat ökat från 6,9 % 1971 till 17,6 % 1998.
Enligt Folkhälsoinstitutets generaldirektör ska ett fysisk-aktivitets program presenteras och påbörjas år 2001. Samtidigt beräknas Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande lämnas hösten 2000. Eftersom utvecklingen redan hunnit i kapp oss så bör något konkret göras omedelbart och inte om ett år. I skolorna bör t.ex. gymnastikundervisningen förändras och undervisning om kost och kropp förstärkas.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta så att våra ungdomar redan nu på ett konkret sätt uppmärksammas på problemen med övervikt och fetma?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:609 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:609 om övervikt bland ungdomar
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Chatrine Pålsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta så att våra ungdomar redan nu på ett konkret sätt uppmärksammas på problem med övervikt och fetma.
Jag håller med om att den ökande andelen överviktiga individer i samhället är ett problem för folkhälsan. Detta är dock ett problem som inte kan lösas endast i och av skolan, utan detta måste diskuteras och uppmärksammas av hela samhället.
I skolan arbetas det med dessa frågor ur ett brett perspektiv där eleverna skaffar sig kunskaper om goda levnadsvanor främst inom ämnena idrott och hälsa och hemkunskap. Ämnet idrott och hälsa (beteckningen infördes i samband med de nya läroplanerna 1994) finns som eget ämne med en kursplan i grundskolan och gymnasieskolan. idrott och hälsa är utifrån olika aspekter, främst ur folkhälsosynpunkt, ett viktigt ämne. Ämnet ska enligt kursplanen exempelvis ge eleverna kunskaper om hur den egna kroppen fungerar, öka medvetenheten om livsstilens betydelse för hälsa och miljö samt även ge dem förståelse för betydelsen av regelbunden fysisk träning. Det är inte ett prestationsämne i samma utsträckning som det tidigare varit. Alla elever ska utifrån sina egna förutsättningar nå målen i kursplanen. En av ämnets viktigaste uppgifter är att stimulera till att fortsätta med egna motions-, rörelse- och idrottsaktiviteter även efter det att ungdomarna lämnat skolsystemet och gått vidare i livet.
När det gäller ämnet hemkunskap ska eleverna skaffa sig kunskaper om hur matvanor och måltider påverkar bl.a. hälsan samt om vad som ingår i en väl sammansatt måltid. Människors kunskaper om sambanden mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har betydelse för folkhälsan. Undervisningen i hemkunskap ska ge eleven kunskap om dessa samband. Ämnet ska även ge praktiska och teoretiska kunskaper av betydelse för hälsa och livskvalitet samt utveckla elevens förmåga att reflektera över vilka konsekvenser våra vardagliga handlingar har för bland annat hälsan.
En av Statens skolverks uppgifter är att stödja och utveckla skolans verksamhet. Skolverket har under 1999 haft en rad olika seminarier kring hälsofrågor och bl.a. givit ut ett referensmaterial om hälsoundervisning i skolan och hur skolan kan bli bättre på att främja hälsa genom sin pedagogik, sitt arbetsklimat och elevinflytande. Detta material riktar sig i första hand mot ANT-undervisningen i skolan mer än till idrottsämnet men är viktigt i det perspektivet att hälsoundervisning inte är något som endast förekommer inom ämnet idrott och hälsa, utan är något som berör fler områden inom skolan. Utgångspunkt för Skolverkets insatser på området är @ utifrån en helhetssyn på hälsan, dels den enskilda individens utveckling, dels barnomsorg och skola som hälsobefrämjande miljö.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.