översyn av straffmätning
Skriftlig fråga 2004/05:393 av Sjösten, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-19
- Anmäld
- 2004-11-19
- Besvarad
- 2004-11-24
- Svar anmält
- 2004-11-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:393
av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om översyn av straffmätningI medierna har det den senaste tiden diskuterats skäligheten av utdömda fängelsestraff. Flera fall av grov barnmisshandel har särskilt uppmärksammats.
Man kan konstatera att domstolarna inte använder sig av de möjligheter som straffskalorna ger när det gäller att anpassa straffen till gärningens svårighetsgrad. Det finns en tendens att strafflängden görs beroende av hur olika brottstyper uppmärksammas i medierna.
För rättssäkerheten och det allmänna rättsmedvetandet är det viktigt att straffmätningen allmänt uppfattas som skälig och väl avvägd. Det har funnits en tendens att straffskärpningar har skett inom områden som har haft stor aktualitet för dagen.
Det bör därför göras en total översyn av straffskalorna och deras tillämpning.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att en översyn av straffskalorna och deras tillämpning kommer till stånd?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:393 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:393 om översyn av straffmätning
Justitieminister Thomas Bodström
Ulf Sjösten har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att en översyn av straffskalorna och deras tillämpning kommer till stånd.
I Sverige har vi obundna domstolar och självständiga domare som utvecklar rättspraxis. Det är något vi ska vara rädda om. Lagstiftarens roll är inte att styra rättstillämpningen i enskilda fall, utan att ge verktyg för den dömande verksamheten. Ett sådant verktyg är straffskalorna. Straffskalan för brottet ger ramen för domstolarnas påföljdsbestämning i det enskilda fallet.
Med utgångspunkt från straffskalan avgörs straffet med utgångspunkt från brottets straffvärde. Vid bestämmandet av straffvärdet ska intresset av en enhetlig rättstillämpning beaktas. Inte sällan är straffskalan vid för att ett väl avvägt straff ska kunna dömas ut vid brott av olika karaktär och svårhetsgrad. Den övre delen av straffskalan är inte avsedd för ordinär brottslighet, utan för mer exceptionella fall. Sverige har i ett internationellt perspektiv inte lindriga straff. Så är till exempel fallet när det gäller straffen för narkotikabrott.
Det är naturligt att domstolarna i den dömande verksamheten följer samhällsutvecklingen och nya kunskapsmässiga landvinningar. Det konkreta straffet för ett visst brott kan därför variera över tiden. Detta är inte samma sak som att domstolarna skulle ta otillbörliga hänsyn. Jag har stort förtroende för domstolarna i deras dömande verksamhet och jag respekterar deras självständighet.
Det är dock inte bara straffskalorna som har betydelse för vilket straff som ska dömas ut. Även den övriga utformningen av påföljdsystemet har stor betydelse för den frågan. För att ge domstolarna bättre verktyg när de ska bestämma straff för brott avser regeringen @ som tidigare framhållits vid flera tillfällen @ att göra en översyn av påföljdssystemet. Inom ramen för denna översyn bör en analys göras av möjligheterna att skapa en reglering som är tydligare och mer lättillgänglig än dagens. Vid detta arbete bör det bland annat övervägas vilka påföljder som ska finnas samt vilka kriterier som bör gälla vid valet mellan olika påföljder. Jag anser att detta är den väg man bör gå för att utveckla påföljdsbestämningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.