Till innehåll på sidan

översyn av regler och straffskalor för cannabisinnehav

Skriftlig fråga 2004/05:1504 av Sjösten, Ulf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-27
Inlämnad
2005-04-27
Besvarad
2005-05-04
Svar anmält
2005-05-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 april

Fråga 2004/05:1504

av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om översyn av regler och straffskalor för cannabisinnehav

Cannabis är den vanligaste "debutdrogen" för ungdomar och är även en av de vanligare som säljs på gatan. Förra året beslagtog polis och tull 820 kilo, men uppskattningar talar om att uppemot 15-20 ton säljs varje år. Som med alla droger vet vi att riskerna är stora med fara för psykoser eller att den mentala utvecklingen stannar för dem som börjar tidigt.

I dag räknar rättsväsendet innehav upp till 59 gram som en ringa förseelse. Men dessa 59 gram räcker till 118 jointar. En ansenlig mängd tillfällen för missbrukare att "röka på", med andra ord. För att ge tyngd bakom samt visa att samhället menar allvar med den restriktiva drogpolitiken behöver gränserna skärpas.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att skärpa reglerna och straffskalorna för innehav av cannabis?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1504 besvarad av

den 4 maj

Svar på fråga 2004/05:1504 om översyn av regler och straffskalor för cannabisinnehav

Justitieminister Thomas Bodström

Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skärpa reglerna och straffskalorna för innehav av cannabis.

Jag besvarade en liknande riksdagsfråga förra veckan. Jag svarade då att narkotikastrafflagen gäller generellt för alla typer av narkotika. Straffskalan för narkotikabrotten sträcker sig från böter upp till tio års fängelse. Till följd av bestämmelserna om straffskärpning vid återfall i brott och vid flerfaldig brottslighet kan emellertid ända upp till 18 års fängelse dömas ut.

Vilket straff som kommer i fråga för ett visst brott bestäms med utgångspunkt från samtliga omständigheter i det enskilda fallet. I praxis har preparatets allmänna farlighet, den mängd narkotika brottet avser och koncentrationen av en aktiv substans i detta tillmätts stor betydelse för straffmätningen. Bedömningar av bland annat farligheten hos ett visst preparat kan ändras beroende på hur missbruket av detta utvecklas och om ny kunskap om effekterna vinns. Detta är en fråga för domstolarna. Domstolarnas syn på bland annat heroin och rohypnol har skärpts.

Riksåklagaren driver dessutom ett projekt som syftar till att skapa en samlad bild av farlighetsbedömningar av enskilda narkotikapreparat, öka enhetligheten och förutsebarheten i bedömningarna och skapa ännu bättre förutsättningar för behovet av rättslig utveckling på detta område.

Vidare har regeringens narkotikasamordnare på olika sätt försökt att öka kunskapen kring cannabis och dess skadeverkningar, bland annat genom ett cannabisprojekt som bedrivs tillsammans med rikskriminalpolisen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.