översyn av häktningsreglerna
Skriftlig fråga 2004/05:1140 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2005-03-08
- Besvarad
- 2005-03-11
- Svar anmält
- 2005-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1140
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om översyn av häktningsreglernaSvenskt rättsväsende är under stark press på många håll. Överfulla och för få häktesplatser gör det inte sällan svårt att finna plats för personer som måste häktas i samband med utredning av brott. Det innebär en belastning för häktena när många personer, i avvaktan på dom eller överklagan, måste kvarbli i häkte.
Det finns viss oro att åklagare inte endast tvingas ta hänsyn till sakliga skäl när det gäller häktning utan även mer praktiska, till exempel kan det gälla om man ska avsätta stora polisresurser för att leta efter häktningsplats åt en person som troligen skulle komma att häktas. Det har också visat sig att det finns exempel där personer som dömts för mycket svåra våldsbrott inte har behövt kvarbli i häkte till dess att domen vunnit laga kraft. Att personer som döms för grova våldsbrott sitter kvar i häkte är inte minst viktigt av respekt för brottsoffren.
Avser justitieministern att vidta någon översyn av reglerna kring häktning för att till exempel personer som döms för grova våldsbrott alltid ska kvarblir i häkte i avvaktan på eventuell överklagan eller verkställighet?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1140 besvarad av
den 11 mars
Svar på fråga 2004/05:1140 om översyn av häktningsreglerna
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta någon översyn av reglerna kring häktning för att till exempel personer som döms för grova våldsbrott alltid ska kvarbli i häkte i avvaktan på eventuell överklagan eller verkställighet.
Jag vill inledningsvis understryka att prövningen av om en person ska frihetsberövas alltid ska ske på grundval av sakliga skäl och med stöd av lag. En åklagare får därför inte vid bedömningen av om en person ska begäras häktad väga in till exempel tillgången på häktesplatser. Jag vill i detta sammanhang också nämna att stora ansträngningar görs för att förbättra beläggningssituationen på häktena. Under våren kommer kriminalvården att inrätta ytterligare ca 500 platser. Dessa platser kommer bland annat att avlasta häktet Kronoberg.
Prövningen av om en person som döms för ett brott ska stanna kvar i häkte till dess domen vinner laga kraft ska göras med beaktande av om det till exempel finns risk för att personen undandrar sig straff eller utvisning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Om någon sådan risk finns beträffande en person som döms till fängelse för grova våldsbrott torde domstolen därför i de flesta fall besluta att personen ska stanna kvar i häkte till dess domen vinner laga kraft. Om personen döms för ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än två års fängelse ska personen stanna kvar i häkte om det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas.
Jag anser att bestämmelserna om häktning är väl avvägda. Jag kommer dock givetvis att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen på detta område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.