översyn av 4 kap. föräldrabalken
Skriftlig fråga 2000/01:1246 av S Järrel, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-17
- Besvarad
- 2001-05-23
- Anmäld
- 2001-05-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1246
av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Thomas Bodström om översyn av 4 kap. föräldrabalkenDe svenska bestämmelserna om adoption är kraftigt föråldrade.
Föräldrabalkens fjärde kapitel @ vår adoptionslag @ inleds med att ange vem som "kan antaga" ett adoptivbarn. Rätteligen borde barnets bästa stå i centrum.
Det är också fortfarande tillåtet för en adoptivförälder att gifta sig med sitt adoptivbarn. Detta är en befängd regel som inte passar in i det annars barnanpassade familjerättsliga systemet. En laglig förälder gifter sig inte med sitt barn.
Adoptionsbestämmelserna tar inte heller hänsyn till internationella adoptioner, trots att dessa är i majoritet över adoptioner inom Sverige.
Vuxna har inte rätt till barn @ men barn har rätt till goda uppväxtvillkor. Adoption är ett löfte som staten ger ett barn. Det är ett löfte inte bara om ett bättre liv, utan om bästa tänkbara förutsättningar för det berörda barnet. Denna utgångspunkt gör att adoptioner måste hanteras med stor ödmjukhet och försiktighet. Den gör också att lagstiftningen måste centreras runt de hänsynstaganden som gäller i all familjerätt @ vad som är bäst för det enskilda barnet. Dagens föråldrade adoptionsbestämmelser gör inte detta.
Vad avser justitieministern vidta för åtgärder för att förnya och förbättra de svenska adoptionreglerna?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1246 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1246 om översyn av 4 kap. föräldrabalken
Justitieminister Thomas Bodström
Henrik S Järrel har frågat mig vad jag avser att göra för att förnya och förbättra de svenska adoptionsreglerna. I frågan framhålls att principen om barnets bästa bör gälla även för adoptionslagstiftningen. Henrik S Järrel hänvisar bl.a. till att det är tillåtet för en adoptant och ett adoptivbarn att gifta sig med varandra.
Det är i dag självklart att barnets bästa ska stå i centrum i de lagregler som nära berör barn. När det gäller adoption bärs lagen upp av tanken att inga andra intressen kan ta över barnets. Det är alltså inte riktigt att adoptionsbestämmelserna inte tar sikte på vad som är bäst för barnet.
Därmed inte sagt att lagstiftningen inte kan förbättras. Det kan t.ex. finnas skäl att uttryckligen föreskriva att tillstånd till adoption får ges endast om det är till barnets bästa. Detta skulle visserligen inte innebära någon ändring i sak, men det skulle klarare markera att barnets bästa alltid ska finnas med som en utgångspunkt för bedömningen. Det skulle också knyta regleringen tydligare till FN:s konvention om barnets rättigheter. Frågan har uppmärksammats inom Justitiedepartementet och kommer att behandlas i en departementspromemoria om adoption. Arbetet är inriktat på att promemorian ska remitteras under hösten.
Nuförtiden är utgångspunkten att adoptivbarn jämställs med biologiska barn. Möjligheten i lagen för en adoptant och ett adoptivbarn att ingå äktenskap med varandra kan på goda grunder ifrågasättas, även om sådana äktenskap knappast lär förekomma. Förmynderskapsutredningen (SOU 1989:100) har föreslagit att möjligheten ska tas bort. Avsikten är att förslaget ska behandlas i en kommande proposition till riksdagen, troligen tillsammans med förslag i anledning av den departementspromemoria som jag redan nämnt.
Med anledning av att Henrik S Järrel även tar upp internationella adoptioner kan jag tillägga att adoptionsbestämmelserna i 4 kap. föräldrabalken gäller även när en svensk domstol prövar en ansökan om adoption där det finns internationell anknytning. Vid en internationell adoption fattas adoptionsbeslutet dock ofta i barnets hemvistland. Då är det normalt inte aktuellt med en ansökan om adoption i svensk domstol. I stället blir det utländska adoptionsbeslutet @ om det inte gäller här automatiskt @ föremål för prövning av Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor i särskild ordning. Avslutningsvis kan nämnas att Sverige har tillträtt en konvention som ger barn ett mycket gott skydd vid internationella adoptioner, nämligen 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.