Opinionsbildande myndigheter
Skriftlig fråga 2020/21:1204 av Josef Fransson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-07
- Överlämnad
- 2021-01-11
- Anmäld
- 2021-01-12
- Svarsdatum
- 2021-01-20
- Sista svarsdatum
- 2021-01-20
- Besvarad
- 2021-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Enligt ett meddelande från regeringen den 21 september 2020 avser man upprätta en ny myndighet, vad man benämner som ”ett institut för mänskliga rättigheter”. Enligt pressmeddelandet ska myndigheten ”utifrån författningsreglerade uppgifter undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och genomförs i Sverige”.
Regeringen föreslår alltså införande av ytterligare en opinionsbildande myndighet, och det är enkelt att förutse hur denna kommer att användas. Först fyller man myndigheten med MR-aktivister. För att berättiga sin egen existens kommer dessa självfallet att hitta alla möjliga brister vad gäller mänskliga rättigheter i Sverige, trots att detta helt uppenbart är ett försvinnande litet problem och det dessutom finns ett antal andra myndigheter som kan hantera om något skulle uppstå. Myndigheten kommer att användas som remissinstans och kommer därigenom i varje läge att bekräfta ståndpunkter som återfinns hos de partier som upprättade institutionen. Om det efter ett val finns en politisk majoritet i Sverige som på allvar vill lägga om migrationspolitiken så att Sverige blir ett land i mittfåran kommer myndigheten att aktiveras med full kraft för att försvåra en politisk omställning. Skulle en ny politisk majoritet tycka att opinionsbildande myndigheter ligger utanför statens uppgifter och därmed vilja lägga ned desamma kommer den gamla majoriteten givetvis att beslå den nya med att vara för brott mot de mänskliga rättigheterna. När myndigheten väl är på plats är resten ett självspelande piano. Fattas bara att myndigheten börjar betala ut pengar till NGO:er som gör fotarbete enligt myndighetens ideologiska lära.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
Är det statsrådets avsikt att fullfölja beslutet att inrätta ett institut för mänskliga rättigheter och i så fall, anser statsrådet att det ingår i statens uppgifter att inrätta myndigheter för opinionsbildning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1204 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Svar på fråga 2020/21:1204 av Josef Fransson (SD)
om Opinionsbildande myndigheter
Josef Fransson har frågat mig om min avsikt är att fullfölja beslutet att inrätta ett institut för mänskliga rättigheter och om jag i så fall anser att det ingår i statens uppgifter att inrätta myndigheter för opinionsbildning.
Låt mig inledningsvis betona att syftet med en nationell institution för mänskliga rättigheter enligt Parisprinciperna är att främja och skydda de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. I syfte att ge en sådan institution en stark ställning i genomförandet av sitt uppdrag ska den vara oberoende från framför allt regeringen. Kravet på oberoende kan sägas genomsyra alla delar av Parisprinciperna och omfattar således institutionens uppdrag, sammansättning, finansiering och arbetsmetoder.
Sverige har återkommande fått rekommendationer från internationella organ och andra länder om att inrätta en nationell institution enligt Parisprinciperna. Det är bl.a. av den anledningen angeläget att Sverige så snart som möjligt inrättar en sådan institution och uppfyller sina åtaganden. Jag noterar att även Sverigedemokraterna tidigare har anfört att det finns skäl att införa ett institut för mänskliga rättigheter enligt Parisprinciperna vilket är glädjande. (Motion 2020/21:3115 av Matheus Enholm m.fl. (SD).
Sedan ett antal år tillbaka pågår en rad insatser inom ramen för regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter. Det saknas dock en sammanhållande aktör som utifrån ett helhetsperspektiv kan analysera och bedöma bl.a. vilka behov som finns och insatser som behövs. En nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige, benämnd Institutet för mänskliga rättigheter, ska i enlighet med Parisprinciperna ha ett brett uppdrag att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna. Institutet ska vidare ta sin utgångspunkt i för Sverige rättsligt bindande källor.
Sverige har ratificerat internationella konventioner om mänskliga rättigheter som skall genomföras. Vi lever i en tid som kräver att de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter tas på största allvar. Det är av vikt att genomförande av mänskliga rättigheter bevakas också i Sverige och att strukturer som främjar och skyddar de mänskliga rättigheterna finns. Ett institut för mänskliga rättigheter kommer att vara central i en sådan struktur.
Sammanfattningsvis så är regeringens avsikt att inrätta ett Institut för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna.
Stockholm den 20 januari 2021
Åsa Lindhagen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.