Omvårdnadsbidragets brister

Skriftlig fråga 2020/21:654 av Linda Lindberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-23
Överlämnad
2020-11-24
Anmäld
2020-11-25
Svarsdatum
2020-12-02
Sista svarsdatum
2020-12-02
Besvarad
2020-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Oroliga familjer signalerar kraftigt försämrade situationer efter det att vårdbidraget gjordes om till omvårdnadsbidrag. Nu skriver även Autism- och Aspergerförbundet om föräldrars oro.

Det handlar främst om problematiken kring att det i läkarintyget inkluderas en bedömning om omfattning av omvårdnad i hemmet, vilket en stor del av bedömningen grundar sig i. Det finns inga läkare som befinner sig i familjers vardag och kan intyga om allt det arbete föräldrarna lägger ned, utan läkarintyget grundas på en uppskattad omfattning från läkarens sida.

Försäkringskassan är en stor myndighet, utstationerad över hela landet. Jag har tidigare i fråga om graviditetspenning framfört svagheten i en rättssäker och likvärdig handläggning. Ovan nämnd förening beskriver att samma problematik finns inom bedömning av omvårdnadsbidrag, där stora regionala skillnader kan ses. Handläggarna gör olika bedömningar trots att familjerna har liknande behov. Det innebär att bedömningarna är godtyckliga i stället för rättssäkra. Bedömningen ska utgå från hur familjens vardag ser ut och inte var i landet de bor.

Många familjer har nu drabbats ekonomiskt av den nya hanteringen av omvårdnadsbidraget. Var tredje familj har fått sänkta bidrag, och flera familjer står utan ekonomiskt stöd. Det är oerhört viktigt att all form av överuttag stävjas, men det är precis lika viktigt att en redan utsatt grupp inte drabbas felaktigt.

Statsrådet uttalade sig i SVT den 13 oktober och meddelade följande:

– Det har inte varit meningen att skapa ett striktare regelverk – vi tar det här på största allvar. Syftet med reformen var inte ett mer strikt regelverk – tvärtom.

Jag har tidigare frågat statsrådet vad man avser att göra för att komma till rätta med situationen som uppkommit för de drabbade familjerna, och statsrådet svarade att man fortsätter med en nära dialog med Försäkringskassan för att följa upp och analysera reformens införande och effekter. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi följande:

 

Vad avser statsrådet att göra rent konkret för att utfallet av Försäkringskassans handläggning och bedömning av omvårdnadsbidraget ska bli enligt det syfte statsrådet har angett?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:654 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på fråga 2020/21:654 av Linda Lindberg (SD)
Omvårdnadsbidragets brister

Linda Lindberg har frågat mig vad jag avser att göra rent konkret för att utfallet av Försäkringskassans handläggning och bedömning av omvårdnadsbidraget ska bli enligt det syfte jag har angett.

Syftet har inte varit att skärpa kraven eller att spara pengar, utan istället att skapa enklare och tydligare regler för ersättningar till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Reformen avsåg att öka transparensen, förutsebarheten och likformigheten i besluten, och skapa bättre förutsättningar för uppföljning av den enskildes behov

Arbetet med reformeringen av vårdbidraget och handikappersättning till det nya omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättning har genomförts i nära dialog med funktionsrättsrörelsen. Även riksdagens socialförsäkringsutskott har haft ett starkt och konstruktivt engagemang i frågan.

Genomgripande reformer likt denna behöver alltid utvärderas. För regeringen är det särskilt viktigt att följa upp hur reformens utfall svarar mot lagstiftarens intention. Regeringen gav därför den 19 november Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i uppdrag att analysera utfallet av reformen om reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning.

ISF ska i analysen studera reformens effekter för berörda individer vad gäller t.ex. ersättningsnivåer samt regelverkens tydlighet och transparens. Analysen ska också belysa Försäkringskassans handläggning av handikappersättning och vårdbidrag jämfört med handläggningen av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag.

Det har i media rapporterats att vissa som tidigare haft vårdbidrag till följd av sina barns funktionsnedsättningar får en lägre nivå av omvårdnadsbidrag. För just denna del har ISF fått i uppdrag att lämna en delredovisning för att tidigt skapa en bättre bild om hur detta förhåller sig.

Sedan införandet av reformen den 1 januari 2019 har Försäkringskassan brottats med långa handläggningstider. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen 2021 ytterligare medel till Försäkringskassan för att stärka handläggningen och förkorta handläggningstiderna.

Stockholm den 2 december 2020

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.