Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

omfördelningspolitiken

Skriftlig fråga 2000/01:707 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-14
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-02-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2000/01:707

 av Sten Tolgfors (m) till socialminister Lars Engqvist om omfördelningspolitiken

Den svenska omfördelningspolitiken är en myt. Högskattepolitiken drabbar dem hårdast som har minst marginaler.

En ensamstående, lågavlönad mamma beskattas hårdare i Sverige än i något annat EU-land. Sverige låter henne behålla lägst andel av sin lön när staten har tagit in skatter och sociala avgifter.

Dessutom skapar högskattepolitiken allvarliga marginaleffekter. "Alltför generösa och villkorslösa arbetslöshetsstöd kombinerat med långa utbetalningsperioder kan leda till bidragsberoende och för lågavlönade, skapa en fattigdomsfälla", skriver EU-kommissionen.

I Sverige kan en tidigare arbetslös få mindre pengar i plånboken när han/hon börjar arbeta. Sverige lever inte upp till EU:s målsättning att sänka skattebördan på arbete.

Min fråga till socialministern är:

Vilka åtgärder ämnar socialministern vidta för att sänka skatter och marginaleffekter för lågavlönade?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:707 besvarad av

den 21 februari

Svar på fråga 2000/01:707 om omfördelningspolitiken

Finansminister Bosse Ringholm

Sten Tolgfors har frågat socialministern om vilka åtgärder han ämnar vidta för att sänka skatter och marginaleffekter för lågavlönade. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

För regeringen är den svenska välfärdsmodellen grundläggande. Skatten är ett sätt att finansiera välfärdssamhället och dess åtaganden, som vi gemensamt beslutat om.

Genom fördelningspolitiken förs resurser över mellan olika inkomstgrupper. Tanken bakom fördelningspolitiken är att alla ska ha samma rätt och möjlighet till vård, utbildning och social trygghet. På så sätt utjämnas livsvillkoren mellan t.ex. friska och sjuka eller unga och gamla. Behov, inte ekonomiska förhållanden ska avgöra omsorgsnivå. Det finns en bred politisk enighet om dessa högt satta mål för en jämn fördelning av den ekonomiska välfärden och ett bra skydd för ekonomiskt utsatta.

Regeringen är väl medveten om att ensamstående föräldrar är en utsatt grupp. I de fördelningspolitiska bilagorna till budgetpropositionen och vårpropositionen har det ekonomiska läget för olika grupper redovisats vid upprepade tillfällen.

Regeringen har i många sammanhang lyft fram betydelsen av en konsekvent arbetslinje. Ett problem i detta sammanhang är de kombinerade effekterna av bidrags- och skattesystem som gör att många låg- och medelinkomsttagare har höga kombinerade marginaleffekter. Riksdagen har på förslag från regeringen beslutat om ett antal åtgärder som sänker skatten för dessa grupper och minskar marginaleffekterna. Kompensationen av egenavgifterna, höjningen av grundavdraget och införandet av maxtaxa i barnomsorgen är några exempel på sådana åtgärder. Dessutom har en utredning tillsatts som studerar hur marginaleffekterna kan minskas i olika bidragssystem.

Flera reformer har dessutom genomförts som särskilt syftar till att förbättra situationen för barnfamiljer. Som exempel kan nämnas höjningen av barnbidraget, samt att barn till arbetssökande ges rätt till förskoleverksamhet från den 1 juli i år. I den familjeutredning som lägger sitt förslag i början på mars kommer barnfamiljers ekonomiska situation att belysas mer utförligt.

I en jämförande studie av inkomstfördelning och ekonomisk fattigdom utförd av OECD konstateras att bland medlemsländerna har Sverige en liten inkomstspridning och en låg andel ekonomiskt svaga. Andelen ensamföräldrar liksom andelen barn som lever i familjer med svag ekonomi är näst lägst efter Finland.

Oavsett standarden i ett internationellt perspektiv är regeringen medveten om att åtgärder behöver vidtagas för ensamma föräldrar. Regeringens arbete för tillväxt och rättvisa lägger tyngdpunkten på aktiva och långsiktiga åtgärder. Det långsiktiga arbetet för att minska marginaleffekterna och ta bort fattigdomsfällor fortsätter.

Skatten för alla förvärvsarbetande har sänkts genom den inkomstskattereform som hittills genomförts i två etapper. Den innebär fullt utbyggd att skattereduktion ges för den allmänna pensionsavgiften som betalas för finansiering av den inkomstgrundande ålderspensionen. Samtidigt slopas avdragsrätten för avgiften. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt har också höjts. Dessa åtgärder sänker marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare och har en positiv fördelningsprofil.

Ytterligare åtgärder inom skatteområdet riktade till speciella inkomstgrupper är för närvarande inte aktuella.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.