Olika kommunalskattesatser
Skriftlig fråga 2021/22:855 av Johnny Skalin (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-19
- Överlämnad
- 2022-01-20
- Anmäld
- 2022-01-21
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Mikael Damberg (S)
En stor del av den skatt privatpersoner betalar utgörs av kommunalskatt. Den skatteformen är förstås viktig för att finansiera den lokala kommunens verksamheter och välfärd. Men det är långt ifrån alltid den lokala verksamheten koncentreras kring välfärdens kärna. Inte sällan läggs pengar på stora infrastrukturprojekt eller på stora byggnationer eller utsvävningar som slår mot kärnverksamheterna. Det råder också stor skillnad i effektivitet per betald skattekrona kontra utfall av välfärdsservice kommuner emellan.
Men från statscentralt håll är kanske den mest intressanta frågeställningen hur jämställda förutsättningarna att verka i landet verkligen är sett ur ett skatteperspektiv. Variationerna i skattesatser i landets kommuner är väldigt stor. Lägst skatt betalar man i Österåker med 28,98 procent, och högst skatt betalar man i Dorotea med 35,15 procent. För en löntagare med 27 000 kronor i månaden före skatt som är med i Svenska kyrkan ger det 1 109 kronor mindre i plånboken att bo i den kommun med högst skatt kontra den kommun som har lägst kommunalskatt.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:
Har ministern för avsikt att ta några initiativ mot bakgrund av den stora skillnaden i kommunalskatt mellan de kommuner med lägst kommunalskatt och de med högst kommunalskatt?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:855 besvarad av Statsrådet Ida Karkiainen (S)
Svar på fråga 2021/22:855 av Johnny Skalin (SD)
Olika kommunalskattesatser
Johnny Skalin har frågat finansminister Mikael Damberg om han har för avsikt att ta några initiativ mot bakgrund av den stora skillnaden i kommunalskatt mellan de kommuner med lägst kommunalskatt och de med högst kommunalskatt. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Den kommunala självstyrelsen i Sverige är långtgående och innebär att kommunerna har ett stort utrymme att fatta beslut som utgår från lokala behov och lokala politiska prioriteringar. Den kommunala beskattningsrätten ger kommuner och regioner ett långtgående ansvar för verksamheternas finansiering och kommunsektorn har också ett eget ansvar för sin verksamhet och sin ekonomi. Staten har samtidigt det yttersta ansvaret för samhällsekonomin och den ekonomiska politiken, och ett övergripande ansvar för att samtliga kommuner och regioner har förutsättningar att utföra det samlade uppdraget. Under mandatperioden har det generella statsbidraget till kommunsektorn höjts permanent med 22,5 miljarder kronor och utöver det har stora ekonomiska stöd tillförts sektorn för att ge goda ekonomiska förutsättningar trots de enorma påfrestningar som pandemin inneburit.
Regeringen har också i statens budget för 2022 föreslagit ett särskilt stöd om 300 miljoner kronor per år till de 88 kommuner som får mest stöd via det kommunala utjämningssystemet eller har färre än 9 000 invånare. Därtill har regeringen inrättat en kommundelegation för att stödja kommuner och regioner med sämre utgångsläge att möta framtida utmaningar.
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar trots de stora skillnader i skattekraft och strukturella faktorer som finns mellan kommunerna och mellan regionerna. De ändringar i kostnadsutjämningen som trädde i kraft den 1 januari 2020 har stärkt likvärdigheten i de ekonomiska förutsättningarna. Regeringen anser dock att det är viktigt att utjämningssystemet fortsätter att utvecklas i takt med samhällsutvecklingen och att systemet därför behöver ses över med viss regelbundenhet.
Regeringen följer den ekonomiska utvecklingen i kommuner och regioner och anser att samspelet mellan staten och kommunsektorn är viktigt för att skapa goda förutsättningar för den kommunala verksamheten. Regeringen avser emellertid i nuläget inte att ta några ytterligare initiativ för en förändring mot bakgrund av skillnader i kommunalskatten.
Stockholm den 26 januari 2022
Ida Karkiainen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.