olaga hot
Skriftlig fråga 2001/02:101 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-10-23
- Anmäld
- 2001-10-30
- Besvarad
- 2001-10-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 oktober
Fråga 2001/02:101
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om olaga hotDet är bråda dagar för Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå. Mängder av brev skickas dit med misstänkt innehåll för analys. Människor med tveksamma motiv försöker eventuellt göra sig lustiga på andra människors berättigade oro för mjältbrandsbakterier. Det har enligt rapporter även förekommit dödshot i samband med pulverutskick.
Dessa olaga hot och olustiga verksamhet har ett syfte som är större än att skapa oro för enskilda individer, vilket är allvarligt nog. De har till avsikt att störa hela samhällsordningen och öppenheten i vårt land.
Avser justitieministern vidta några initiativ på det straffrättsliga området med anledning av dessa händelser?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:101 besvarad av
den 31 oktober
Svar på fråga 2001/02:101 om olaga hot
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat om jag avser att vidta några initiativ på det straffrättsliga området med anledning av att mängder av brev har skickats till Totalförsvarets forskningsinstitut på grund av misstanke om mjältbrandsbakterier.
Jag har full förståelse för att många människor är oroliga för att utsättas för mjältbrandssmitta. Brev med misstänkt innehåll måste självklart tas på stort allvar. Hittills har emellertid de brev som har analyserats av Totalförsvarets forskningsinstitut lyckligtvis inte visat sig innehålla mjältbrandsbakterier.
Om det skulle inträffa att någon medvetet, t.ex. för att skrämmas eller såsom ett missriktat skämt, utformar en försändelse så att den kan misstänkas innehålla ett smittämne eller någonting annat som kan vålla allvarlig skada, kan detta beroende på omständigheterna föranleda ansvar för brott. Således kan den som hotar någon med brottslig gärning, på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet, dömas för olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken till böter eller fängelse i högst ett år och om brottet är grovt, fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Även förtäckta hot omfattas av denna bestämmelse.
Den som genom oriktig uppgift om att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa föranleder en onödig säkerhetsåtgärd, kan dömas för brottet falskt larm enligt 16 kap. 15 § brottsbalken. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år och om brottet är att anse som grovt, fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Även falska meddelanden om spridande av gift eller smitta kan föranleda ansvar för falskt larm.
Min bedömning är att de straffbestämmelser som vi har ger tillräckliga möjligheter för rättsväsendet att ingripa mot dem som skickar brev eller liknande med avsikt att dessa ska skapa rädsla för allvarlig smitta. Jag ser därför inget behov av att nu ta initiativ till lagstiftning på detta område, men jag kommer att följa utvecklingen noga.
Som jag redogjort för i andra sammanhang pågår för närvarande ett intensivt arbete både i Sverige och internationellt med att se till att det finns tillräcklig lagstiftning för att kunna bekämpa olika företeelser med anknytning till terrorism. Detta arbete kan komma att innefatta vissa allvarliga former av hotbrott.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.