Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökningen av barndiabetes

Skriftlig fråga 2004/05:1741 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-27
Anmäld
2005-05-27
Besvarad
2005-06-01
Svar anmält
2005-06-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 maj

Fråga 2004/05:1741

 av Anita Sidén (m) till statsrådet Morgan Johansson om ökningen av barndiabetes

Antalet fall av barndiabetes har under de senaste årtiondena ökat kraftigt. Detta visar ny statistik enligt Sveriges Radio i Gävleborg. I Sverige har så många som 6 400 barn diabetes, vilket är den näst högsta frekvensen av denna sjukdom om man jämför med hela världen.

Barndiabetes debuterar vanligtvis i tio@tolv-årsåldern men i dag är sjukdomen inte helt ovanlig hos femåringar och återfinns till och med i yngre åldrar. Barn som drabbas av diabetes typ 1 måste ta många sprutor varje dag.

Komplikationerna som sjukdomen kan föra med sig senare i livet gör att man måste undersöka vad ökningen beror på för att kunna motverka eller åtminstone begränsa ökningstakten.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för i första steget stoppa ökningen och i andra steget minska den höga frekvensen av barndiabetes i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1741 besvarad av

den 1 juni

Svar på fråga 2004/05:1741 om ökningen av barndiabetes

Statsrådet Morgan Johansson

Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att i första steget stoppa ökningen och i andra steget minska den höga frekvensen av barndiabetes i Sverige.

Låt mig först säga att jag delar Anita Sidéns oro för det höga antalet barn med diabetes typ 1, det som tidigare kallades ungdomsdiabetes, och hur detta kommer att påverka deras hälsa längre fram i livet.

Orsakerna till typ 1-diabetes är till viss del okända men ärftlighet är en bidragande faktor. Mycket talar för att det snabbt ökande nyinsjuknandet i typ 1-diabetes är kopplat till en vikt- och längdökning tidigt i livet, vilket i sin tur beror på en överkonsumtion av energirika livsmedel. Typ 1-diabetes tycks krypa nedåt i åldrarna i alla välfärdssamhällen. Vetenskapliga studier visar att även måttlig vardagsmotion tycks skydda mot insjuknande i diabetes för kvinnor och män. Sannolikt gäller detta även för barn.

Generella insatser för ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor är nödvändiga redan tidigt i åldrarna. Regeringen har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder för att främja fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet har också skrivits in i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan för att betona skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att följa och stödja skolornas arbete med att implementera de nya målen och rapportera till regeringen hur de lyckats genomföra målet om 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för alla elever.

Ett nationellt resurscentrum för att främja fysisk aktivitet har inrättats. Centrets främsta uppgift är att stödja skolorna i deras arbete med att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Centret ska också sprida erfarenheter och goda exempel från ämnet Idrott och hälsa och från andra insatser samt stödja och sprida forskning och utveckling.

Regeringens "handslag med idrottsrörelsen". En miljard kronor tillförs idrottsrörelsen, 2004@2006, under förutsättning att de bland annat intensifierar samarbetet med skolorna, öppnar dörrarna för fler att idrotta/motionera, satsar på flickors idrottande.

Regeringen avser att lägga fram en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Syftet med en sådan handlingsplan är att vidta åtgärder som förbättrar förutsättningarna för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet och på så sätt bidra till det övergripande folkhälsomålet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Regeringen har givit Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram underlag för en sådan handlingsplan. Underlaget till handlingsplan överlämnades till regeringen i februari i år och är för närvarande ute på remiss och ska därefter beredas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.