ökning av biståndet för att nå milleniemålet
Skriftlig fråga 2003/04:1579 av Lundström, Nina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-30
- Besvarad
- 2004-09-10
- Besvarad
- 2004-09-13
- Svar anmält
- 2004-09-14
- Anmäld
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 augusti
Fråga 2003/04:1579
av Nina Lundström (fp) till statsrådet Carin Jämtin om ökning av biståndet för att nå milleniemåletStats- och regeringschefer från hela världen har förpliktat sig att uppfylla FN:s millenniemål att halvera andelen fattiga människor i världen före utgången av år 2015. FN har ett globalt rapporteringssystem för att följa upp utvecklingen av hur länderna arbetar för att nå upp till millennieutvecklingsmålen. UNDP beräknar att det globala biståndet måste fördubblas om millenniemålen ska nås till år 2015. Mål åtta formulerar ett partnerskap mellan rika länder och utvecklingsländer, där de rika ländernas ansvar handlar om att höja biståndet, förbättra handelsreglerna, minska skuldbördorna i de fattiga länderna med mera. Ett större möte kommer att hållas i FN:s regi under hösten 2005. Det blir en viktig avstämning för att se hur arbetet för att nå millennieutvecklingsmålen till år 2015 går. Möjligheten att uppnå millenniemålen till år 2015 förutsätter att de rika länderna har samma målsättning för till exempel handelspolitik och skuldfrågor som de har för biståndspolitiken.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Carin Jämtin om hon avser att vidta några åtgärder för att öka biståndet med anledning av UNDP:s beräkning att det globala biståndet måste fördubblas om millenniemålen ska nås till år 2015.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1579 besvarad av
den 10 september
Svar på fråga 2003/04:1579 om ökning av biståndet för att nå millenniemålet
Statsrådet Carin Jämtin
Nina Lundström har frågat om jag kommer att vidta några åtgärder för att öka biståndet med anledning av UNDP:s beräkningar om att biståndet måste fördubblas om millenniemålen ska nås.
Sverige arbetar på flera olika sätt för uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen. Ett särskilt ansvar åligger de rika länderna genom det åttonde millennieutvecklingsmålet, som syftar till ett globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och minskade skuldbördor i utvecklingsländerna, samt inom överenskommelsen om ökat bistånd vid finansieringskonferensen i Monterrey 2002. Alla länder uppmanas att systematiskt rapportera om åtgärder de genomför för att främja uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen och global utveckling. Därför har Sverige presenterat en rapport om Sveriges uppföljning av målen, framför allt det åttonde, på ECOSOC-mötet den 28 juni. Genom detta bidrar Sverige till att sätta press på andra givarländer att också rapportera om mål 8 samt ge ett viktigt bidrag till toppmötet 2005 om millennieuppföljningen. Sverige har också nått den indikator som finns på det åttonde målet, nämligen att ge minst 0,7 % av BNI i bistånd. Dessutom har Sverige inom EU verkat för att EU sammanställer och följer upp sina insatser för att nå millennieutvecklingsmålen. En lång rad seminarier och informationsinsatser har genomförts för att informera det civila samhället om målen och dess uppföljning.
Biståndet har stor betydelse för att stödja och komplettera fattiga människors ansträngningar att förbättra sina levnadsförhållanden. Betydligt mer måste därför göras av fler rika länder för att uppfylla de löften om ökat bistånd som givits. Sverige ger i dag ca 0,86 % av BNI i bistånd. Då budgetförhandlingarna i skrivande stund pågår går det inte att ge en exakt siffra för 2005 i detta svar. Sveriges målsättning att ge 1 % av Sveriges BNI i bistånd ligger fast. Sverige är ett av fem länder som uppnått FN:s mål om att ge minst 0,7 % i bistånd. Tillsammans med övriga fyra länder (Norge, Danmark, Holland och Luxemburg), står vi för ca 15 % av det totala biståndet. Om alla länder gav 0,7 % av BNI skulle biståndet öka med drygt 100 miljarder dollar per år, från dagens drygt 55 miljarder. Därför måste Sverige arbeta gentemot andra rika länder för att öka världens biståndsvolym. I EU driver Sverige på för att alla medlemsländer ska ta fram en plan för hur de ska nå 0,7-procentsmålet i enlighet med Europeiska rådets beslut i Barcelona 2002. Det innebär att EU:s länder tillsammans ska uppnå minst 0,39 % av EU:s gemensamma BNI och att varje enskilt EU-land ska ge minst 0,33 % av sin BNI i bistånd. Målet om 0,39 % kommer sannolikt att vara nått senast år 2007. EU svarar i dag för mer än hälften av väldens bistånd och kan spela en viktig roll i förhållande till andra givare.
Det är viktigt med ökat bistånd, men även med ett effektivare bistånd. Ett sådant uppnås genom en tydligare inriktning på fattigdomsbekämpning, ökad samordning med andra biståndsgivare, förenklad administration och hantering av bistånd och mer stöd till generella program och sektorer i stället för till enskilda projekt. Samordningen av utvecklingssamarbetet fungerar bäst när den sker på plats under ledning av landet självt. En viktig del av det svenska stödet under kommande år är att stärka utvecklingsländernas förmåga att förbättra sina egna strategier för fattigdomsbekämpning.
Bistånd är dock inte det enda instrument som kan användas för att bekämpa fattigdom. Riksdagen antog i december förra året en ny politik för global utveckling, som går ut på att målet om en rättvis och hållbar utveckling gäller alla politikområden och sätter fattiga människors perspektiv och ett rättviseperspektiv i fokus. Detta breddar möjligheterna att föra en samstämmig global politik som underlättar fattigdomsbekämpningen. Resultat och åtgärder angående Sveriges nya politik för global utveckling kommer att redovisas i en skrivelse till riksdagen under hösten 2004 och varje år framåt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.