Ökat rovdjurstryck i Gävleborg

Skriftlig fråga 2019/20:738 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-13
Överlämnad
2020-01-14
Anmäld
2020-01-15
Svarsdatum
2020-01-22
Sista svarsdatum
2020-01-22
Besvarad
2020-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Ska man kunna bo leva och driva företag i hela Sverige krävs det nu att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder i en akut situation rörande antalet vargar i Gävleborg och Sverige. Vid ett möte i Vallsta med företagare i Hälsingland nyligen där rovdjurssituationen diskuterades blev det mer än uppenbart att den nuvarande politiken inte håller måttet. Inte på grund av riksdagens politik i den rovdjursproposition som antogs utan på grund av att regeringen tillåter våra myndigheter att inte följa riksdagens beslut om en nivå på 170–270 vargar i hela Sverige. Man blir mer än förtvivlad över att höra oron och ilskan som fårbönder beskriver när de berättar om situationen som de och deras djurbestånd befinner sig i när en vargflock på 14 individer rör sig i Hälsingland.  Fårbönderna uppmanas att sätta upp rovdjursstängsel, men för en fårbonde med betesmarker på många olika ställen blir det inte en realistisk lösning. Det blir dessutom väldigt kostsamt för den enskilde småföretagare som ska underhålla stängslet. I praktiken säger myndigheterna att den enskilde företagaren ska arbeta gratis ett antal hundra timmar per år med att röja sly och gräs bredvid stängslet och underhålla det på annat sätt. Jag har svårt att se att myndighetsföreträdare skulle arbeta gratis hundratals timmar per år på motsvarande sätt som man begär av fårbonden. 

Det är staten som har bestämt att vi ska ha ett visst antal rovdjur, men då måste staten också ta ett fullt ansvar för en rovdjurspolitik som medför en balans. En balans mellan människans intressen att kunna bo och leva i hela Sverige och en balans för rovdjurens möjlighet att finnas i faunan. I valet mellan människa och rovdjur måste alltid människan komma i första hand. Det borde vara en självklarhet för alla. 

Enligt Länsstyrelsen Gävleborg företrädare finns det mellan 70 och 90 vargar enbart i Gävleborg. I området runt Bollnäs rör det sig en flock om 14 vargar, vilket skapar stor oro hos de företagare och andra djurägare som befinner sig i området.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vad avser statsrådet att vidta för akuta åtgärder för att minska rovdjurstrycket i Gävleborg?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:738 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)




Svar på fråga 2019/20:738 av Lars Beckman (M)
Ökat rovdjurstryck i Gävleborgs län

Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för akuta åtgärder för att minska rovdjurstrycket i Gävleborg.

Viltförvaltningen är regionaliserad i Sverige sedan 2010. Det är länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som fattar beslut om och som anger riktlinjer för viltförvaltningen i länen. Landet är uppdelat i tre rovdjursförvaltningsområden – det södra, det mellersta och det norra. Gävleborgs län ingår i det mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Länen inom ett rovdjursförvaltningsområde överlägger mellan sig och fördelar antalet vargrevir. Detta arbete sker inom ramen för den beslutade rovdjurspolitiken som bl.a. innebär att Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus för rovdjursstammarna samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn ska tas (proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik).

Enligt propositionen skulle Naturvårdsverket efter riksdagens behandling bedöma var referensvärdet för varg skulle ligga inom intervallet 170–270 individer och rapportera det till Europeiska kommissionen. Inom ramen för denna begränsning rapporterade Naturvårdsverket att referensvärdet för vargpopulationen i Sverige ska vara minst 270 vargar. Populationen har dock haft en högre inavelsgrad än vad som anses acceptabelt, och den sårbarhetsanalys som låg till grund för referensvärdet kritiserades för att inte beakta genetiska aspekter. Regeringen uppdrog 2015 åt Naturvårdsverket att utifrån ett brett vetenskapligt underlag uppdatera analysen och, med den nya analysen som grund, utreda vad som krävs för att populationen ska anses ha gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket har utifrån analysen bedömt att det behövs minst 300 vargar och att minst en invandrad varg från Finland eller Ryssland reproducerar sig med en skandinavisk varg varje femårsperiod för att populationen ska ha gynnsam bevarandestatus.

Under 2019 genomfördes ingen licensjakt på varg och Naturvårdsverket bedömer utifrån de senaste inventeringsresultaten som visar på 300 individer i landet att det saknas utrymme för licensjakt även under innevarande jaktsäsong. Då har hänsyn tagits till att viss skyddsjakt kommer att genomföras. Naturvårdsverket har därför beslutat att inte delegera möjligheten att fatta beslut om licensjakt efter varg till länsstyrelserna. Vargen är en av de strikt skyddade arterna enligt art- och habitatdirektivet och undantag från direktivet får endast göras med stor restriktivitet.

När det gäller förebyggande åtgärder så kan lantbrukare genom länsstyrelsen ansöka om bidrag för att uppföra rovdjursavvisande stängsel. Det finns även möjlighet att ansöka om medel för underhållsåtgärder för rovdjursavvisande stängsel. Detta finansieras över anslaget för ersättning för viltskador m.m.

Det är viktigt att beslut även fortsättningsvis fattas på lokal och regional nivå där kunskap om de lokala förutsättningarna finns.

Stockholm den 21 januari 2020

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.