Till innehåll på sidan

Ökade resurser till utredningar av arbetsmiljöbrott

Skriftlig fråga 2019/20:956 av Magnus Persson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-02-13
Överlämnad
2020-02-14
Anmäld
2020-02-18
Svarsdatum
2020-02-26
Sista svarsdatum
2020-02-26
Besvarad
2020-02-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Regeringen påstår att man vill öka arbetet mot arbetsmiljöbrott och på allvar ta kampen mot arbetslivskriminaliteten, vilket man kan tycka är bra då anmälningarna om arbetsmiljöbrott ökat kraftigt och få leder till straff.

Området är underprioriterat och man borde göra mer för att både skärpa upp kompetensen för åklagare och polis och ge dem mer tid för att utreda brotten då preskriptionstiderna för dessa brott är korta. Men i stället för ökade resurser så tillsätter man ännu en utredning ledd av den tidigare generaldirektören för Arbetsförmedlingen.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

Tänker ministern verka för att regeringen tillför mer resurser i kampen mot arbetsmiljöbrott och arbetslivskriminalitet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:956 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)



A2020/00258/ARM

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:956 av Magnus Persson (SD)
Ökade resurser till utredningar av arbetsmiljöbrott

Magnus Persson har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen tillför mer resurser i kampen mot arbetsmiljöbrott och arbetslivskriminalitet.

Regeringens utgångspunkt för arbetsmiljöpolitiken är att ingen ska riskera att dö, skadas, eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. De allra flesta arbetsgivare och företag i Sverige följer de arbetsmiljölagar och regler som gäller. Men det finns också de som missköter sig. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och måste motverkas först och främst genom förebyggande åtgärder. Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har det varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken. Resurserna har förstärkts med mer än 100 miljoner kronor årligen.

Regeringen arbetar hårt för att kriminaliteten ska minska. En tillgänglig polis, ett starkt rättsväsende, en god myndighetssamverkan men också ändamålsenlig lagstiftning kan bidra till att alla former av brottslighet bekämpas. En av regeringens prioriterade frågor är därför att fortsätta satsningen på att stärka det polisiära arbetet. Samtidigt förstärks också de andra delarna av rättskedjan.

Regeringen avser även att inom kort tillsätta en utredning med uppdrag att se över den straffrättsliga regleringen om preskription.

Regeringen har uppdragit åt Arbetsmiljöverket och sju ytterligare myndigheter att under åren 2018–2020 utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. I uppdraget ingår att de utvecklade metoderna ska integreras i myndigheternas verksamhet så att myndighetssamverkan efter 2020 fungerar väl. Regeringen har tillfört 18 miljoner kronor per år under 2018–2020 för att stärka arbetet, som även involverar parterna. Regeringen satsar också på Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet mot osund konkurrens och för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets anslag ökades med 5 miljoner kronor för 2020 för att möjliggöra fler inspektioner.

En utredare har fått ett uppdrag (A2020/00229/SV) om arbetslivskriminalitet, innebärande att biträda Arbetsmarknadsdepartementet bland annat med att följa upp och analysera arbetet med myndighetsgemensamma kontroller mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet samt utifrån resultatet av den genomförda analysen lämna eventuella förslag på insatser inom området och vad som krävs för att arbetet ska vara effektivt och ändamålsenligt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2020.

Stockholm den 26 februari 2020

Eva Nordmark

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.