Ökade kostnader för lantbruket
Skriftlig fråga 2021/22:715 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-10
- Överlämnad
- 2022-01-11
- Anmäld
- 2022-01-12
- Svarsdatum
- 2022-01-19
- Sista svarsdatum
- 2022-01-19
- Besvarad
- 2022-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Att drivmedelspriset ökar skapar en kedja av kostnader för konsumenter och producenter. Allt fördyras. Bröd kostar mer när det ska odlas samtidigt som transporter ökar i pris och tillverkning fördyras i vårt land. Alla livsmedel som ska odlas och tillverkas, paketeras och gå från gårdar till livsmedelsfabriker och ut till livsmedelsaffärer, där vi konsumenter handlar. I hela kedjan används drivmedel och el. Kostnad på kostnad påverkar jordbruket i negativ riktning.
20 kronor och 45 öre innebär att det den 5 januari kostade en lantbrukares traktor 9 783 kronor att tanka, och de använder fyra i företaget under grödornas högsäsong.
Branschen har en marginal på 1–1,5 procent för att kunna överleva och investera framåt. De klarar inte av att byta ut sin maskinpark, ta på sig lån och investera framåt samtidigt som det kommer drastiska prisökningar på diesel och andra insatsvaror för att driva verksamheten. Den gröna omställningen blir det inte mycket över till. Därför hamnar jordbruket i en inlåsningseffekt utan möjlighet till omställning med de samverkande kostnader som uppkommit i deras bransch.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av de eskalerande kostnaderna för att det svenska lantbruket ska kunna överleva, utvecklas och ställa om?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:715 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på fråga 2021/22:715 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Ökade kostnader för jordbruket
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av de eskalerande kostnaderna för att det svenska lantbruket ska överleva, utvecklas och ställa om.
I linje med den svenska livsmedelsstrategin arbetar regeringen aktivt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften i svenskt lantbruk. Därför har tre handlingsplaner för livsmedelsstrategin beslutats. Handlingsplan del 1 innehöll satsningar på drygt 1 miljard kronor via nationella medel och öronmärkta medel i landsbygdsprogrammet. Handlingsplan del 2 innehöll satsningar på 122 miljoner kronor årligen 2020–2025 samt en extra förstärkning 2020 på 114 miljoner kronor. Handlingsplan del 3 innefattar ytterligare satsningar om 74 miljoner kronor årligen 2021–2023. För åren 2024–2025 beräknas 36 miljoner kronor årligen tillföras och från 2026 och framåt 11 miljoner kronor per år.
Handlingsplanerna omfattar bland annat satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning. Dessutom aviserades en ytterligare förstärkning på 10 miljoner kronor årligen för 2022-2025 i budgetproposition 2022 till vildsvinspaketet som är en åtgärd i handlingsplanerna.
Regeringen har därtill gjort stora satsningar i budgetpropositionen för 2022 för att stärka infrastrukturen och servicen på landsbygden.
Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är därutöver ett viktigt verktyg för att stärka det svenska jordbruket. En viktig utgångspunkt när Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken har utformats är att den ska underlätta möjligheten att nå livsmedelsstrategins mål. Totalt under perioden 2023–2027 omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor. Utöver detta beräknas ca 4,3 miljarder kronor under samma period tillföras nationella åtgärder som möter målen i CAP.
Det svenska lantbruket har höga klimatambitioner och ett uttalat mål om att uppnå fossilfrihet till år 2030. Regeringen har även nyligen remitterat utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67) som tar upp flera förslag som stärker jordbrukets konkurrenskraft och övergång mot fossiloberoende.
Hur utvecklingen av priset på insatsvaror och jordbruksvaror förändras framöver kommer att vara en viktig komponent för jordbrukets lönsamhet och jag kommer i nära dialog med näringen analysera och följa situationen.
Stockholm den 19 januari 2022
Anna-Caren Sätherberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.