Ökade bränslekostnader för jordbruket

Skriftlig fråga 2017/18:827 av Maria Malmer Stenergard (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Trots att Stefan Löfven inför valet 2014 lovade att inte höja bensinskatten räknas sedan januari 2016 skatten på bensin och diesel efter regeringens beslut upp med 2 procentenheter plus konsumentprisindex (KPI) varje år. Eftersom det rör sig om en procentuell uppräkning kommer ränta-på-ränta-effekten att ge exponentiellt stigande skattekostnader. Det innebär att Sverige, om utvecklingen fortsätter, inom några år kommer att ha världens högsta bränsleskatter.

Enligt en ny rapport från Konjunkturinstitutet är jordbruket den sektor som påverkas mest negativt av höjda bränsleskatter. Hård konkurrens från utlandet gör det svårt att vältra över kostnadsökningar på slutkonsumenten, som då i stället köper importerade produkter. Vad det innebär för det redan i dag hårt ansatta svenska jordbrukets konkurrenskraft är inte svårt att räkna ut.

I en intervju i Sydsvenskan den 27 maj 2015 menade finansminister Magdalena Andersson (S) att det var Miljöpartiet som drev igenom frågan trots att Socialdemokraterna inte ville det. ”Det är ingen hemlighet att vi inte gick till val på att höja bensinskatten. Men nu sitter vi i en regering med Miljöpartiet.” Oavsett om det är en koalitionsregering eller inte är regeringen kollektivt ansvarig för hela den gemensamma politiken, vilket i grunden gör det ointressant vem som drev frågan. Det är regeringens politik.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det svenska jordbruket inte ska riskera att  tappa alltför mycket i konkurrens på grund av höjda skatter på bensin och diesel?