Till innehåll på sidan

ökad rättstrygghet för vittnen och målsäganden

Skriftlig fråga 2004/05:1193 av Fogelström, Conny (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-10
Inlämnad
2005-03-10
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 mars

Fråga 2004/05:1193

av Conny Fogelström (s) till justitieminister Thomas Bodström om ökad rättstrygghet för vittnen och målsäganden

Det finns angelägna frågor inom rättspolitiken vilka ofta hamnar i skymundan. En sådan fråga är skyddet för anmälare, vittnen och målsäganden.

Eftersom de flesta brottsoffer är bekanta med gärningsmannen är det inte ovanligt att man möter förövaren redan dagen efter, vilket kan upplevas som ett straff i sig, då förövaren med största sannolikhet känner till offrets anmälan. När man som brottsoffer sedan tar kontakt med polisen för att uttrycka sin rädsla, och eventuellt uttalade hot, finns inga polisiära resurser att tillgå för att tillgodose anmälarens eller vittnets behov av skydd och trygghet till en eventuell rättegång. Det är dock inte enbart en resursfråga; det är ofta det lagliga instrumentet som saknas.

En journalist kan inte tvingas uppge sin källa, men en polis eller åklagare som utreder ett brott får inte undanta någon information i en senare rättegång. Detta kan inte vara rimligt! Därför måste det lagliga skyddet runt målsäganden, anmälare och vittnen stärkas. Detta skulle sannolikt ge vid handen säkrare brottsutredningar samt tryggare rättegångar.

Min fråga till justitieministern är:

Avser ministern att verka för en ökad rättstrygghet vad gäller utsattheten hos vittnen och målsäganden vid brottsutredningar och rättegångar?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1193 besvarad av

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1193 om ökad rättstrygghet för vittnen och målsäganden

Justitieminister Thomas Bodström

Conny Fogelström har frågat om jag avser att verka för en ökad rättstrygghet vad gäller utsattheten hos vittnen och målsägande vid brottsutredningar.

Inledningsvis vill jag framhålla att mycket har gjorts för att öka rättstryggheten för vittnen och målsägande. Ett exempel på det är den vittnesstödsverksamhet som i dag finns vid landets alla tings- och hovrätter. Syftet med vittnesstöd vid domstolarna är att skapa större trygghet för målsägande och vittnen inför rättegången.

Jag ser mycket allvarligt på förekomsten av hot, trakasserier och våld riktade mot vittnen och målsägande. Regeringen har också bedömt att det finns behov av ytterligare åtgärder för att skydda bevispersoner och tillsatte därför en utredning för att se över detta. Utredningen antog namnet Personsäkerhetsutredningen. I betänkandet från utredningen föreslås att det införs ett nationellt program om personsäkerhet. Det innebär bland annat att målsägande och vittnen som medverkar i en förundersökning eller en rättegång rörande grov eller organiserad brottslighet ska få hjälp med de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga och möjliga att genomföra, till exempel skyddat boende. Vidare föreslår utredningen en särskild sekretessregel som syftar till att skydda uppgifter, bland annat adressuppgifter, om de personer som tas in i programmet. Utredningen föreslår dessutom att särskilda forumregler införs för situationer då part eller annan har skyddade personuppgifter. Regeringen avser att under året återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Inom kort kommer regeringen att lämna ett förslag som innebär minskade påfrestningar för bevispersoner under rättegångar. I syfte att öka rättstryggheten pågår även en översyn av lagen om målsägandebiträde.

Allt detta är exempel på regeringens långsiktiga arbete med att förbättra stödet till vittnen och brottsoffer så att det är väl fungerande och utformat på ett ändamålsenligt sätt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.