ökad kompetens i geovetenskap

Skriftlig fråga 1998/99:303 av Gustavsson, Lennart (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-01-29
Anmäld
1999-02-09
Besvarad
1999-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:303 av Lennart Gustavsson (v) till näringsministern om ökad kompetens i geovetenskap

den 29 januari

Basen för ekonomin i norra Sveriges inland, sedan början av århundradet, har varit naturtillgångarna. De kommer att vara centrala för överskådlig tid och för att ge regionen möjlighet till ekonomisk tillväxt måste vetenskap och teknik fortsätta utvecklas. Det är ur regionala synpunkter ytterst viktigt att denna utveckling får ske i de regioner där naturtillgångarna finns.

Sverige är i dag den dominerande gruvnationen i Europa och håller en position som etta eller tvåa vad gäller produktionen av guld, koppar, bly, zink och järnmalm inom Europa. Trots denna totalt dominerande ställning vad det gäller gruvproduktion behöver Sverige i dag rekrytera nyckelpersoner från utlandet till industrin. Rekryteringsproblemet är en tickande bomb sett på något längre sikt.

Under ett stort antal år har geovetenskaplig undervisning och forskning i Sverige levt under knappa omständigheter. Forskningen har splittrats och ingen övergripande nationell plan har funnits på många år. Undervisning och forskning inom ämnesområdet har därför inte nått en nivå som är önskvärd. Geovetenskapen har betydelse inte enbart för gruvindustrin utan även för områden inom t.ex. miljöarbetet.

Min fråga blir följande:

Har näringsministern planer för att förstärka den nationella kompetensen inom geovetenskap, detta inte minst med tanke på gruvnäringens nationella betydelse?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:303 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:303 om ökad kompetens i geovetenskap
    Statsrådet Mona Sahlin

den 10 februari

Lennart Gustavsson har frågat näringsministern om hans planer för att förstärka den nationella kompetensen inom geovetenskap, detta inte minst med tanke på gruvnäringens nationella betydelse. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Det är riktigt att Sverige är ett betydande gruvland. I våra nordligaste län är gruvnäringen av avgörande betydelse för många orter. Jag håller också med Lennart Gustavsson om att det är viktigt att gruvnäringen har tillgång till kunskap och kompetens för en effektiv verksamhet och för en god internationell konkurrenskraft.

Utbildning och forskning i geovetenskap bedrivs vid flera lärosäten i landet. Det är dock endast Luleå tekniska universitet som har utbildningar med direkt inriktning mot gruvindustrin.

Jag vet att Luleå tekniska universitet för en löpande dialog med företrädare för gruvindustrin när det gäller utbildningen av bergsingenjörer. Det finns ett bra samarbete mellan universitetet, industrin, KK-stiftelsen, MISTRA och Stiftelsen för strategisk forskning som stärker kompetensutvecklingen i malmgeologi, mineralteknik, metallurgi och bergteknik vid LTU.

Sveriges geologiska undersökning har till uppgift att stödja tillämpad geovetenskaplig forskning och riktad geovetenskaplig grundforskning och har för detta i år tilldelats 4,8 miljoner kronor. Forskningen skall utföras främst vid universitet och högskolor och stödet fördelas efter samråd med Naturvetenskapliga forskningsrådet och universitet och högskolor med undervisning i geovetenskapliga ämnen.

Regeringen kommer att överväga den nationella kompetensen inom geovetenskap bl.a. för gruvnäringens behov. Denna fråga kommer att beredas i samband med den forskningspolitiska proposition som planeras till våren 2000.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.