Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ojämställda sjukskrivningar

Skriftlig fråga 2004/05:1756 av Lilliehöök, Anna (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-06-01
Anmäld
2005-06-01
Besvarad
2005-06-09
Svar anmält
2005-06-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 juni

Fråga 2004/05:1756

 av Anna Lilliehöök (m) till statsrådet Hans Karlsson om ojämställda sjukskrivningar

Kvinnor är sjukskrivna över 60 % mer än männen räknat sjukpenningdagar. Samma förhållande gäller också för antalet förtidspensionärer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Enligt en undersökning har kvinnor oftare än män vaga symtom och oklara diagnoser. En rapport från Lunds universitet visar att läkare ofta använder sjukskrivning som behandling i brist på andra behandlingsalternativ för kvinnor. En liknande slutsats framförs i en annan undersökning där sjukskrivna kvinnor intervjuats. De upplever att de inte får någon behandling utan remitteras vidare. När långa väntetider läggs ihop har många gått sjukskrivna uppemot ett helt år utan att ha fått hjälp. Efter ett år prövas deras fall för förtidspensionering, i många fall redan efter åtta månader.

Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetslivsministern följande:

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit eller ämnar vidta för att kartlägga hur sjukskrivning fungerar som behandlingsmetod?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1756 besvarad av

den 9 juni

Svar på fråga 2004/05:1756 om ojämställda sjukskrivningar

Statsrådet Hans Karlsson

Anna Lilliehöök har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att kartlägga hur sjukskrivning fungerar som behandlingsmetod. Jag har tolkat frågan så att Anna Lilliehöök anser att det förekommer ojämställda sjukskrivningar.

Inledningsvis vill jag framhålla att jag och regeringen @ trots att den uppåtgående trenden numera är bruten @ även fortsättningsvis kommer att göra allt som är möjligt för att minska sjukfrånvaron på ett värdigt sätt för människor. Regeringen ser även mycket allvarligt på att kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro än männen.

Anledningen till den omfattande sjukfrånvaron och ohälsan i arbetslivet har många förklaringar och orsakssambanden är komplexa. Det finns således ingen enskild faktor som kan förklara den fortfarande höga sjukfrånvaron utan flera förklaringsfaktorer måste kombineras.

Det är till följd av dessa komplexa orsakssamband som regeringen valt en strategi för ökad hälsa i arbetslivet som innehåller ett brett spektrum av åtgärder. Det innehåller åtgärder för att förebygga ohälsa i arbetslivet, åtgärder för att förbättra rehabiliteringen av dem som drabbas samt vissa åtgärder för förbättrad tillgänglighet till behandling inom hälso- och sjukvården. Bland annat ingår arbetsmiljö, ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare, formerna för sjukskrivningsprocessen samt förbättrad statistik och forskning.

Försäkringskassan har i en rapport visat att de flesta reglerna inom socialförsäkringen är könsneutrala och således inte gör någon åtskillnad på kvinnor och män. Det finns dock vissa regler som riktar sig enbart till det ena könet och dessa är därmed inte formellt könsneutrala. Det finns även regler som till synes är könsneutrala men som i tillämpningen ändå får olika effekter beroende på kön.

Vidare framgår det av Försäkringskassans rapport att tillämpningen av socialförsäkringsreglerna ger utrymme för ett könsdifferentierat utfall. Framför allt gäller det ersättningarna vid arbetsoförmåga som innehåller ett stort inslag av skälighetsbedömning. Individens hela livssituation tas då i beaktande. Det kan handla om diagnos, arbetsförhållanden, civil- stånd, vem som sköter hushållsarbetet i hemmet, förekomst av barn eller hur barnomsorgen är löst. Det är bland annat vid denna typ av bedömningar som risken är stor att enskilda handläggares uppfattning och ibland brist på kunskap om den rådande könsmaktsordningen påverkar beslutet. Attityder och kunskaper hos Försäkringskassans handläggare om kvinnors och mäns livsvillkor och könsmaktsordning spelar en central roll i beredningen och bedömningen av ärenden.

Men anledning av vad som framkommit i rapporten har regeringen den 21 april i år givit Försäkringskassan i uppdrag (dnr S2005/3477/SF) att senast den 28 oktober 2005 återkomma till regeringen med en plan för arbetet med att integrera könsperspektivet i tillämpningen av social- försäkringen. Den 15 maj 2006 ska en utvärdering av arbetet redovisas. I uppdraget ligger i första hand att arbeta med Försäkringskassans egen handläggning av sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt rehabiliteringsärenden. Försäkringskassan ska utarbeta metoder och arbetssätt för hur handläggarna ska bemöta den enskilde och handlägga sjukförsäkringsärenden likformigt och rättssäkert oavsett den försäkrades kön. Inom ramen för uppdraget ska olika metoder och arbetssätt prövas i samarbete med forskare på området.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.