ojämlika löner på departmenten
Skriftlig fråga 2004/05:1195 av Sellén, Birgitta (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-10
- Inlämnad
- 2005-03-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-03-22
- Svar anmält
- 2005-03-22
- Besvarad
- 2005-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 mars
Fråga 2004/05:1195
av Birgitta Sellén (c) till statsrådet Jens Orback om ojämlika löner på departmentenEnligt en kartläggning hade kvinnor anställda på Kulturdepartementet år 2003 2 500 kr lägre lön jämfört med män på samma jobb. Marita Ulvskog var då chef för departementet. Det är anmärkningsvärt att det är en sådan löneskillnad i ett departement som hade en kvinna som chef och som dessutom i dag slåss för jämställdhet. Hon om någon borde kunna arbeta för rättvisa löner. Det gäller att sopa rent framför sin egen dörr innan man går ut och slår på andra. Den 8 mars 2005 bildade hon ett nytt feministnätverk för att slåss för jämställdheten. Trovärdigheten blir naggad i kanten när hon inte åtgärdade löneklyftorna i det departement som hon hade ansvaret över. Dessutom vet vi att det är liknande problem i andra departement.
Min fråga till statsrådet är följande:
Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit sedan 2003 för att öka jämställdheten beträffande lönerna på departementen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1195 besvarad av
den 22 mars
Svar på fråga 2004/05:1195 om ojämlika löner på departementen
Statsrådet Sven-Erik Österberg
Birgitta Sellén har frågat statsrådet Jens Orback vilka åtgärder han har vidtagit sedan år 2003 för att öka jämställdheten beträffande lönerna på departementen.
Frågan har överlämnats till mig.
Låt mig inledningsvis slå fast att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är oacceptabla såväl inom Regeringskansliet som i samhället i övrigt. Principen om lika lön för lika arbete är självklar.
Regeringskansliet genomför varje år en lönekartläggning i enlighet med jämställdhetslagen (SFS 1991:433). En handlingsplan för jämställda löner upprättas för myndigheten Regeringskansliet och syftet är att identifiera, åtgärda och förhindra eventuella osakliga skillnader i lön och andra anställningsförhållanden mellan kvinnor och män. I handlingsplanen redovisas resultatet efter en omfattande kartläggning och analys av olika gruppers löner fördelat på kön.
Enligt Ramavtal för löner m.m. för anställda i Regeringskansliet ska de lokala parterna särskilt uppmärksamma sitt gemensamma ansvar för att det inte uppstår osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.
I de senaste lönerevisionerna som skett 2003 och 2004 har särskilda insatser gjorts för att säkerställa att det inte förekommer osakliga löneskillnader. Inför varje lönerevision gör departementen också egna lönekartläggningar.
Kartläggningen enligt den senaste handlingsplanen visar att de särskilda satsningarna på jämställda löner har gett resultat. Till exempel har andelen grupper där medellönen är lika för kvinnor och män jämfört med tidigare kartläggning ökat liksom andelen grupper där kvinnor har högre medellön än männen. I 2004 års kartläggning har kvinnorna högre medellön än männen i 22 grupper, medellönen är lika i tio grupper och männen har högre medellön i 24 grupper. En skillnad i medellön behöver i sig inte betyda att det är en osaklig löneskillnad ur ett jämställdhetsperspektiv.
Vid löneförhandlingar sätts regelmässigt fokus på jämställda löner. I senaste lönerevisionerna som omfattar perioden från 1 april 2002@30 september 2004 har kvinnorna fått 1,5 procentenheter högre procentuell löneökning än männen. Min ambition är att staten som helhet ska vara ett föredöme i arbetet med att åstadkomma jämställda löner.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.