ohälsosam landstingspolitik
Skriftlig fråga 2003/04:288 av Ek, Lena (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-18
- Anmäld
- 2003-11-18
- Besvarad
- 2003-11-26
- Svar anmält
- 2003-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 november
Fråga 2003/04:288
av Lena Ek (c) till socialminister Lars Engqvist om ohälsosam landstingspolitikDe så kallade fria nyttigheterna, det vill säga gratis röntgen, prover med mera, för företagshälsovården är hotad runt om i landet. Ett antal landsting har beslutat att företagshälsovården ska betala för de fria nyttigheterna.
Något mer kontraproduktivt kan man knappast tänka sig. Detta innebär att de personer som hittills har kunnat använda sig av företagshälsovården nu måste gå till vårdcentraler eller liknande. Därmed belastas helt i onödan redan hårt belastade inrättningar än mer. I praktiken leder detta till ökade kostnader för såväl skattebetalarna som företagen vilket inte underlättar målet att halvera sjukskrivningarna. Västmanland, Skåne, Västerbotten, Örebro och Västra Götaland är några exempel på landsting och regioner där frågan är aktuell.
Därför är min fråga till socialministern:
Vad avser ministern att göra för att underlätta företagshälsovårdens verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:288 besvarad av
den 26 november
Svar på fråga 2003/04:288 om ohälsosam landstingspolitik
Statsrådet Hans Karlsson
Lena Ek har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta företagshälsovårdens verksamhet.
1990-talet var turbulent för svensk företagshälsovård. Under detta årtionde blev företagshälsovården en marknadsaktör utan statsbidrag.
Den 1 januari 2000 infördes ändringar i arbetsmiljölagens bestämmelser om företagshälsovård, bland annat stadgades en skyldighet för arbetsgivaren att svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Ändringar gjordes samtidigt i lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik av innebörd att ersättning inte lämnas för verksamhet inom företagshälsovård. Enligt övergångsbestämmelserna ska dessa förändringar gälla fullt ut från och med 2004. Enligt förarbetena (propositionen 1998/99:120 om företagshälsovård sid. 29) var avsikten med de föreslagna förändringarna dock inte att helt avskilja sjukvården från företagshälsovården. Det hänvisas också till möjligheten att sluta avtal med landstingen angående hälso- och sjukvårdsverksamhet inom företagshälsovårdens ram.
Enligt beslut av regeringen den 26 juni 2003 har en särskild utredare tillkallats med uppgift att överväga följande frågor:
- om det behövs förändringar av de legala förutsättningarna för arbetsgivarens skyldighet att utnyttja företagshälsovård,
- om det bör införas krav på eller villkor angående kvalitetssäkring av den företagshälsovård som krävs med stöd av lag,
- huvudmannaskapet för företagshälsovårdsutbildningen samt hur utbildningen ska organiseras och dimensioneras,
- hur personalförsörjningen inom företagshälsovård ska kunna säkerställas utan negativa effekter för sjukvården eller annan för samhället viktig verksamhet samt hur den särskilda kompetens som finns inom företagshälsovård bättre ska kunna utnyttjas i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
På olika håll, exempelvis i Värmland, har man prövat samverkan genom avtal mellan företagshälsovård, landstingens sjukvård och försäkringskassan. Företagshälsovården kompletterar primärvården och försäkringskassan med specialkunskaper om rehabilitering och arbetsmedicin. I gengäld får företagshälsovården remissrätt till specialistfunktioner, tillgång till röntgen, laboratorier etcetera. Företagshälsovården ersätts för första besök och för besök efter remiss. Frågan om en vidare tillämpning av denna eller liknande modeller ligger inom den sista punkten i utredningsuppdraget. Häri ligger också frågan vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga för att sådana avtal ska komma till stånd.
När det gäller åtgärder för att underlätta företagshälsovårdens verksamhet kan även nämnas att riksdagen för 2002 och 2003 har anslagit sammanlagt 25 miljoner för metodutveckling och utbildning som avser företagshälsovården. Metodutvecklingen utförs under perioden 2002@2004 av Arbetsmiljöverket i samverkan med Arbetslivsinstitutet. I arbetet ingår bland annat analys av hittillsvarande kvalitetsarbete och utveckling av goda exempel såsom förbättring av kvalitetssäkringsdokument.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.