Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

offentligt register för odling av GMO-grödor

Skriftlig fråga 2000/01:202 av Ringqvist, Jonas (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-09
Anmäld
2000-11-14
Besvarad
2000-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 november

Fråga 2000/01:202

 av Jonas Ringqvist (v) till jordbruksminister Margareta Winberg om offentligt register för odling av GMO-grödor

Användningen av GMO-grödor i jordbruket är en kontroversiell fråga av både etiska såväl som miljöskäl. Det är därför viktigt med ett regelverk kring GMO som garanterar största möjliga öppenhet. I den nu pågående förlikningen mellan EU-parlamentet och ministerrådet om en EU-lagstiftning om GMO är öppenheten en viktigt fråga att lösa. Sveriges ståndpunkt i förlikningen är att det inte ska krävas ett offentligt register över kommersiell odling av GMO. Detta är enligt mig och även enligt EU-parlamentet en felaktig ståndpunkt. Den stämmer också dåligt överens med en svensk strävan efter öppenhet i EU:s lagstiftning.

Jag vill fråga jordbruksministern:

Kommer regeringen att verka för en förändrad svensk ståndpunkt i frågan?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:202 besvarad av

den 17 november

Svar på fråga 2000/01:202 om offentligt register för odling av GMO-grödor

Miljöminister Kjell Larsson

Jonas Ringqvist har frågat jordbruksministern om regeringen kommer att verka för en förändrad svensk ståndpunkt i fråga kom ett offentligt register för odling av GMO-grödor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Frågan berör framför allt den pågående revideringen av EU-direktivet 20/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Eftersom Sverige verkar för en ökad öppenhet i GMO-frågan har vi under hela revideringsprocessen verkat för att få in tydliga krav på märkning och ökad öppenhet för allmänheten i beslutsprocessen. Detta har vi också lyckats med, vilket framgår av den gemensamma ståndpunkten rådet tagit.

I samband med att den gemensamma ståndpunkten togs underströk bl.a. Sverige i en deklaration vikten av att kommissionen snarast möjligt presenterar ett förslag om spårbarhet och märkning av GMO i alla led i produktionskedjan. Kommissionen kommer inom de närmaste veckorna presentera sin syn på hur detta kan uppnås.

Ett av huvudsyftena med ett offentligt register är bl.a. att underlätta för spårbarhet av GMO genom hanteringskedjan, vilket i sin tur kan säkerställa märkning av slutprodukten. Ett sådant spårbarhetssystem bör därför omfatta alla genmodifierade organismer och inte enbart grödor som genmodifierats såsom nu föreslagits av parlamentet. Sverige har därför hävdat att frågan om eventuella register i stället ska hanteras i kommissionens kommande förslag om spårbarhet och märkning. I den mån det visar sig att ett register kommer att underlätta ett system för märkning och spårbarhet avser jag att under de diskussionerna verka för att ett sådant register upprättas.

När det gäller frågan om register för alla kommersiella odlingar av grödor som genmodifierats har rådet under förlikningen begärt ett förtydligande från parlamentet om vad parlamentet avser med registret och hur det ska hanteras i praktiken. Parlamentet tydliggjorde förra veckan att man inte har avsett att kräva ett införande av ett obligatoriskt register för odlingar med genetiskt modifierade grödor som satts ut på marknaden. Däremot skulle man välkomna att frivilliga sådana system och register upprättas.

Enligt min mening är det nödvändigt att diskutera hur vi på olika sätt, t.ex. genom register, kan säkerställa att korrekt information blir tillgänglig för allmänheten. Jag utgår därför från att det kommande förslaget från kommissionen om spårbarhet och märkning leder till en diskussion så att vi får ett fungerande öppet system som ger människor rätt att göra sina egna val när det gäller genmodifierade produkter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.