Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

offentlighet och statliga bolag

Skriftlig fråga 2001/02:240 av Karlsson, Ola (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-21
Anmäld
2001-11-27
Besvarad
2001-11-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 november

Fråga 2001/02:240

 av Ola Karlsson (m) till statsrådet Britta Lejon om offentlighet och statliga bolag

Öppenhet och offentlighet är av avgörande betydelse för demokratin. Öppenhet är en förutsättning för att medborgare och medierna ska kunna granska makthavarna. Utan öppenhet försvåras möjligheten att kunna informera sig om hur skattepengar används och hur staten förvaltar gemensamma tillgångar. Ett nytt lågvattenmärke i hemlighetsmakeri har nu slagits av Kulturdepartementet, som hemligstämplat delar av kallelsen till Teracoms bolagsstämma. Teracom är helägt av staten. Privata börsnoterade företag har en skyldighet att informera om vilka ärenden som ska avgöras på bolagsstämman. I statliga bolag kan motsvarande uppgifter tydligen hemligstämplas. Det vittnar om en skrämmande brist på öppenhet.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att stärka offentligheten när det gäller utövandet av ägandet i statliga bolag?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:240 besvarad av

den 28 november

Svar på fråga 2001/02:240 om offentlighet och statliga bolag

Statsrådet Britta Lejon

Ola Karlsson har frågat mig om vilka åtgärder som jag avser vidta för att stärka offentligheten när det gäller utövandet av ägandet i statliga bolag.

Att statliga bolag inte ges särskilda rättigheter eller skyldigheter anses viktigt med hänsyn till bl.a. att konkurrensen mellan dessa bolag och andra inte ska bli snedvriden. Statliga aktiebolag lyder därför under samma regelverk som andra aktiebolag, om inte någonting annat särskilt har föreskrivits. Detta gäller även för regler om handlingsoffentlighet. Enligt en bestämmelse i sekretesslagen ska dock vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar också gälla handlingar hos organ @ t.ex. statliga företag @ som anges i bilagan till sekretesslagen. Bestämmelsen innebär att offentlighetsprincipen kan tillämpas även utanför myndighetsområdet när det bedöms nödvändigt, men endast om andra organ genom lagstiftning förs in i bilagan till sekretesslagen. Den ordningen ansågs lämplig vid tidpunkten för sekretesslagens tillkomst. Då var det nämligen endast för två organ utanför myndighetsområdet som det ansågs aktuellt att införa offentlighetsprincipen.

I dag ser läget annorlunda ut. Utvecklingen har gått mot ökad bolagisering och privatisering av statlig och kommunal verksamhet. Sedan 1995 gäller att offentlighetsprincipen och sekretesslagen är tillämpliga även hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. I april 1998 tillkallade därför regeringen en kommitté med uppgift att bl.a. överväga om det är lämpligt med en enhetlig syn på offentlighetsprincipens tillämplighet när det gäller statliga företag samt ange vilka kriterier som bör gälla för insyn i dessa. Kommittén har antagit namnet Offentlighets- och sekretesskommittén (OSEK). När kommittén har överlämnat resultatet av sitt arbete kommer jag naturligtvis att analysera det noggrant. Om det bedöms nödvändigt är jag beredd att verka för ändringar i lagstiftningen eller vidta andra åtgärder.

Det är samtidigt viktigt att öka samhällets kunskap om offentlighetsprincipen och dess betydelse. Offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska demokratin och en viktig del av förvaltningspolitiken. Arbetet som kampanjen Öppna Sverige på mitt initiativ bedriver sedan förra året gör stor nytta i det avseendet. För att sprida kunskap och medvetenhet om öppenhetsfrågor i samhället genomförde Öppna Sverige under våren ett antal hearings och seminarier runt om i landet och har även under hösten fortsatt sitt arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.