Offentlig upphandling och personuppgiftslagen
Skriftlig fråga 2016/17:31 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-09-21
- Överlämnad
- 2016-09-22
- Anmäld
- 2016-09-23
- Sista svarsdatum
- 2016-09-28
- Svarsdatum
- 2016-09-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Av regeringens proposition En ny upphandlingslagstiftning (2015/16:195) framgår att en upphandlande myndighet, om det är behövligt, ska kräva att leverantören fullgör kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid. Regeringen skriver (s. 822):
"Vid behovsbedömningen måste också beaktas möjligheterna att kunna kontrollera och följa upp de uppställda villkoren. De upphandlande myndigheterna och enheterna måste själva, genom leverantören eller genom tredje part, kunna kontrollera att villkoren uppfyllts. Detta måste vara möjligt för att säkerställa likabehandling."
EU-rätten ställer mycket tydliga krav på att verklig kontroll av lämnade anbud ska kunna ske. Frågan är dock hur det ska kunna ske avseende exempelvis lön.
Av personuppgiftslagen (PUL) följer nämligen att en arbetsgivare är personuppgiftsansvarig och hanteringen av löneuppgifter omfattas av lagens bestämmelser. I propositionen saknas en analys av hur bestämmelserna i PUL förhåller sig till regeringens förslag på upphandlingslagstiftning. Det är inte säkert att medgivande av den enskilde står sig rent rättsligt, och det vore inte heller rimligt om LOU skulle baseras på att sådant medgivande gavs.
Frågan blir särskilt angelägen då dataskyddsförordningen träder i kraft 2018. Då kan mycket omfattande sanktionsavgifter dömas ut för den arbetsgivare som inte följer PUL. Samtidigt försvinner vissa lättnader i PUL.
Det måste säkerställas att leverantörer inte tvingas bryta mot personuppgiftslagen när en upphandlande myndighet, eller en tredje part, ska kontrollera löneuppgifter.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta med anledning av den problematik som beskrivs ovan?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:31 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Dnr Fi2016/03371/OU | ||
Finansdepartementet |
Civilministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:31 av Maria Malmer Stenergard (M) Offentlig upphandling och personuppgiftslagen
Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerställa att leverantörer inte tvingas bryta mot personuppgiftslagen när en upphandlande myndighet, eller en tredje part, ska kontrollera löneuppgifter.
Syftet med bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor är att tillförsäkra arbetstagarna skäliga arbetsvillkor och motverka att konkurrensen i den offentliga upphandlingen sker genom social dumpning. Bestämmelserna har sin grund i EU-direktiv och ska utgöra ett skydd för arbetstagarna mot oseriösa leverantörer. Av denna anledning är det, precis såsom Maria Malmer Stenergard påpekar, mycket viktigt att kontraktsvillkoren kan följas upp och kontrolleras.
En effektiv kontroll utförd av den upphandlande myndigheten kan i normalfallet uppnås utan att personuppgiftslagen blir tillämplig genom att leverantören tillhandahåller lönestatistik och andra uppgifter som inte kan härledas till en enskild arbetstagare. Om det undantagsvis blir fråga om en behandling som omfattas av personuppgiftslagens regler är det givetvis viktigt att de inblandade aktörerna följer de krav som ställs där. När dataskyddsförordningen börjar tillämpas i maj 2018 kommer den att utgöra den generella grunden för personuppgiftsbehandling inom hela EU. Arbetet med att anpassa svensk rätt till denna ordning pågår för närvarande.
På regeringens uppdrag kommer Upphandlingsmyndigheten att ge allmänna råd samt i övrigt bistå upphandlande myndigheter och leverantörer med stöd och vägledning avseende utformning och kontroll av arbetsrättsliga villkor. Regeringen kommer noggrant följa Upphandlingsmyndighetens arbete och vidta de åtgärder som kan behövas.
Stockholm den 29 september 2016
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.