OECD-rapporten om Sverige
Skriftlig fråga 2000/01:681 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-13
- Anmäld
- 2001-02-20
- Besvarad
- 2001-02-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:681
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till finansminister Bosse Ringholm om OECD-rapporten om SverigeI OECD:s senaste rapport om Sverige efterlyses återigen en rad strukturella reformer. Bl.a. efterlyses lägre offentliga utgifter, sänkt inkomstskatt genom en höjning av brytpunkten för den statliga skatten samt slopad förmögenhetsskatt.
OECD framhåller att vissa åtgärder har vidtagits, men att behovet av ytterligare reformer är stort. OECD tycker sig se en allt lägre ambition att vidta ytterligare åtgärder hos den svenska regeringen. Det svenska skattesystemet står inför nya utmaningar i en alltmer internationaliserad ekonomi, vilket kommer att underminera skattebaserna och därmed minska skatteinkomsterna, påpekar OECD.
Jag är väl medveten om att regeringen har tillsatt en enmansutredning med uppgift att belysa internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida struktur. Den ska dock inte vara färdig förrän den 31 mars 2002.
Avser regeringen att redan under 2001 föreslå ytterligare åtgärder med anledning av OECD:s rapport?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:681 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:681 om OECD-rapporten om Sverige
Finansminister Bosse Ringholm
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om regeringen redan under 2001 avser att föreslå åtgärder med anledning av OECD:s senaste rapport om Sverige.
OECD har i sin rapport bl.a. analyserat olika ekonomiska frågor av strukturellt slag. OECD är överlag mycket positiv till den ekonomiska politik regeringen fört och framhåller bl.a. att de positiva konsekvenserna av de strukturella förändringar som gjordes under 1990-talet nu börjar visa sig. Sverige har framgångsrikt uppnått de mål vi satt upp för den ekonomiska politiken. Siktet är nu inställt på att uppnå målet om 80 % sysselsättningsgrad 2004. Regeringen har samma höga ambitionsnivå som tidigare att utforma den ekonomiska politiken utifrån målsättningen att de mål som sätts upp ska uppnås.
I Sverigerapporten behandlas också ett antal skattefrågor. För beskattningen av förvärvsinkomster ger organisationen ett erkännande till den inkomstskattereform som påbörjades år 2000. Samtidigt efterlyses mer långtgående åtgärder med bl.a. samordnade sänkningar av skatten på förvärvsinkomster och kapitalinkomster.
För regeringens del har en fortsatt inkomstskattereform hög prioritet men liksom tidigare blir dess fortsättning beroende av hur de offentliga finanserna utvecklas och av den allmänekonomiska utvecklingen. Regeringen kommer i anslutning till arbetet med budgetpropositionen för år 2002 att ta ställning till denna och övriga skattefrågor.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.