Oavslutade gymnasiestudier
Skriftlig fråga 2005/06:753 av Sjösten, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-10
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-24
- Svar anmält
- 2006-01-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 januari
Fråga 2005/06:753 av Ulf Sjösten (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Oavslutade gymnasiestudier
I en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen säger flera fackliga ledare att regeringen har fokus på fel saker när det gäller utbildningspolitiken. Man säger bland annat att det blivit för mycket fokus på att klara målet att 50 % av eleverna ska gå vidare till högskolan.
En bakgrund är att det i dag är drygt 20 % av gymnasieeleverna som inte avslutar sina studier. Det individuella programmet är i dag det näst största programmet på gymnasiet, trots att det initialt var tänkt för unga som inte har behörighet till gymnasiet. Hela 14 % av eleverna går på det individuella programmet.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att radikalt minska andelen gymnasieelever som inte avslutar sina studier?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:753 besvarad av
den 24 januari
Svar på fråga 2005/06:753 om oavslutade gymnasiestudier
Statsrådet Ibrahim Baylan
Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till att radikalt minska andelen gymnasieelever som inte avslutar sina studier.
Den svenska gymnasieskolan håller i ett internationellt perspektiv hög kvalitet, medger stor valfrihet för eleverna och erbjuder ett brett utbud av utbildningar och kurser.
I dag går de allra flesta flickor och pojkar vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Av 22-åringarna har 86 % slutfört en gymnasieutbildning, vissa av dem inom kommunal vuxenutbildning. Regeringens ambition är att fler elever ska fullfölja sin gymnasieutbildning inom tre år.
Enligt skollagen ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Rätten till särskilt stöd för elever som är i behov av det är en prioriterad fråga för mig.
I den årliga sammanställningen av Skolverkets utbildningsinspektion konstaterar verket att gymnasieskolornas åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd behöver bli bättre till form och innehåll. Skillnaderna mellan olika gymnasieskolor är stora när det gäller vilken hjälp eleverna får och hur snabbt åtgärderna vidtas. Detta är oroväckande.
På individuella program går många elever som avbrutit studierna på ett nationellt program. För att motverka sådana studieavbrott bör stödinsatserna på de nationella studievägarna intensifieras så att en elev trots svårigheter kan fullfölja sin utbildning. Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan är viktig för att minska antalet elever som upptäcker att de valt fel program och börjar på ett individuellt program innan de fortsätter på ett annat nationellt program. I propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04: 140) framförde regeringen att det är bättre att elever med skolproblem går kvar i gymnasieskolan och får stöd för att nå så långt som möjligt än att de ger upp och avbryter gymnasiestudierna i förtid. En elev som överväger att avbryta sina studier ska därför i första hand erbjudas stöd på studievägen och i andra hand byte av studieväg. För den som trots stödinsatser avbryter sina gymnasiestudier har kommunen alltid en skyldighet att erbjuda ett individuellt program.
Skollagen har ändrats på så sätt att elever på gymnasieskolans individuella program ges rätt till utbildning på heltid (SFS 2004:1368). Syftet är dels att stärka gymnasieskolans förutsättningar att direkt i anslutning till grundskolan möta och fånga upp de elever som saknar behörighet att söka ett nationellt program, dels att stärka elevers förutsättningar att fullfölja en gymnasieutbildning genom att öka övergången från individuella till nationella program. Kommunerna kompenseras med 225 miljoner kronor för år 2006 och med 450 miljoner kronor från och med 2007 för de ökade kostnaderna. Ändringen träder i kraft den 1 juli 2006.
Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att stödja och stimulera kommuners och skolors arbete med individuella program så att det finns en god beredskap när skyldigheten att erbjuda utbildning på heltid inträder.
Regeringen avser att senare ge Skolverket i uppdrag att följa utvecklingen inom individuella program på nationell nivå samt analysera hur de resurser använts som från och med den 1 juli 2006 kommer att tillföras kommunerna.
De förändringar av gymnasieskolan som riksdagen beslutat om och som träder i kraft den 1 juli 2007 innebär en väsentlig kvalitetshöjning. Gymnasieexamen och gymnasiearbete införs, de yrkesinriktade utbildningarna utvecklas och en ny modern gymnasial lärlingsutbildning skapas. Sammantaget kommer dessa förändringar att leda till att fler elever når målen.
Vidare kommer de satsningar som gjorts i grundskolan på bland annat basfärdigheter att leda till att eleverna är bättre rustade när de lämnar grundskolan. Ytterligare satsningar har beslutats. Bland annat har 100 miljoner kronor avsatts för riktade insatser för att stärka kvaliteten i skolan. De nya resurserna ska bland annat användas till riktade insatser för att stimulera läsning och matematik och förstärkning av det nationella uppföljnings- och provsystemet.
Jag vill även betona den hittills mycket framgångsrika riktade satsningen på 15 000 fler lärare och andra specialister som nu går in på sitt femte och sista år som riktad satsning. Fortsättningsvis kommer satsningen att kvarstå, dock som en förstärkning av det generella statsbidraget till kommunerna.
Skolan ska se till att elever som behöver särskilt stöd får det. Det är avgörande för att fler elever ska fullfölja sina gymnasiestudier. De åtgärder som jag redovisat kommer att stödja en sådan utveckling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.