nyrekrytering av kvinnliga professorer
Skriftlig fråga 2002/03:322 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-12-16
- Anmäld
- 2002-12-16
- Besvarad
- 2002-12-30
- Svar anmält
- 2003-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:322
av Sonja Fransson (s) till utbildningsminister Thomas Östros om nyrekrytering av kvinnliga professorerFör att öka jämställdheten inom vetenskap och forskning har regeringen krävt att minst 27 % av nyrekryterade professorer under perioden 2001@2004 ska vara kvinnor. Det är en bra målsättning, åtminstone till att börja med. Men hur ser det ut i praktiken? Jobbar institutionerna aktivt för att klara detta? Om man tittar på till exempel Karolinska Institutet så kommer de att ha stora svårigheter att klara denna målsättning. Under de första två åren har endast en kvinna utnämnts till en professur, samtidigt har tolv män utnämnts. För närvarande är det en lägre andel kvinnor än vad det varit de senaste tio åren på KI. Detta är ett djupt oroande exempel.
Min fråga till ministern är därför:
Vad avser ministern att göra för att institutionerna ska leva upp till målsättningen?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:322 besvarad av
Svar på fråga 2002/03:322 om nyrekrytering av kvinnliga professorer
Utbildningsminister Thomas Östros
Sonja Fransson har frågat mig vad jag avser att göra för att institutionerna ska leva upp till målsättningen att öka andelen kvinnor bland lärosätenas nyrekryterade professorer.
Bristande jämställdhet mellan män och kvinnor utgör ett stort och grundläggande problem i hela samhället. Detta gäller även inom högskolan. Rekryteringsmålen för kvinnliga professorer är ett instrument bland många andra för att öka jämställdheten på lärosätena. I likhet med Sonja Fransson anser jag att det är viktigt att andelen kvinnliga professorer ökar. När regeringen 1997 satte upp rekryteringsmål för kvinnliga professorer var andelen kvinnliga professorer 8 %. I dag är den 14 %. Det är en klar förbättring, men långt ifrån tillfredsställande.
De rekryteringsmål som regeringen satte upp för flertalet lärosäten var baserade på lärosätenas förväntade förmåga att uppnå målen och varierade mellan 6 och 26 % av de rekryterade professorerna. Högskoleverket har utvärderat den första perioden som sträckte sig från 1997 till 1999. Utvärderingen visade att flertalet lärosäten nådde sina mål, men även att fortsatt arbete var nödvändigt. Regeringen har satt upp nya mål för perioden 2001@2004. Varje år redovisar lärosätena till regeringen i vilken utsträckning som de har nått upp till rekryteringsmålen. Regeringens målsättning för landet totalt är att andelen kvinnliga professorer ska uppgå till 25 % år 2008.
Frågan om könsfördelningen bland professorerna kan dock inte ses isolerad. Universiteten och högskolorna ska enligt högskolelagen alltid främja och iaktta jämställdhet mellan män och kvinnor. Lärosätena ska till exempel beakta jämställdheten vid all rekrytering. Målsättningar för jämn könsbalans inom alla lärarkategorier ska finnas och redovisas i bland annat årsredovisningen. Även inom grundutbildningen ska jämställdhetsfrågor beaktas. Regeringen har dessutom nyligen infört förordningsändringar som stärker vikten av jämställdhet vid rektorstillsättningar.
Det är viktigt att poängtera att universiteten och högskolorna själva bär ansvaret för sin utbildning och forskning och även för rekryteringen av studenter och personal. För att nå jämställdhet på olika nivåer krävs i första hand inte ytterligare lagstiftning eller ökade resurser, utan framför allt en ökad medvetenhet och handlingskraft från lärosätena. Arbetet måste vara såväl långsiktigt som systematiskt.
Regeringen anser att jämställdheten i högskolan är en viktig fråga. Utfallet av lärosätenas rekryteringsmål för kvinnliga professorer är en betydelsefull indikator över jämställdheten i högskolan och jag förväntar mig att lärosätena lever upp till de uppsatta målen. Förhoppningen är att rekryteringsmålen för kvinnliga professorer även ska ha positiva effekter på andra delar av högskolans verksamhet, då andelen kvinnor och män måste vara jämn även i rekryteringsunderlaget och kvinnliga professorer kan tjäna som betydelsefulla förebilder. Jag avser att även i fortsättningen noga följa utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.