nyföretagande
Skriftlig fråga 2001/02:591 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-25
- Anmäld
- 2002-01-29
- Besvarad
- 2002-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 januari
Fråga 2001/02:591
av Mikael Oscarsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om nyföretagandeNyföretagandet minskade med 16 % under 2001 enligt stiftelsen Jobs and Society. Fallet är betydligt djupare nu än under förra lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Sverige fick 10 000 färre nya företag förra året jämfört med år 2000. Det totala antalet nystartade företag hamnar under 50 000, och då ska det tilläggas att nyföretagandet redan tidigare är betydligt lägre än i andra länder. Så i det internationella perspektivet är det här ännu mer allvarligt. Samtliga län minskar rejält, inklusive storstäderna. Förut har det alltid varit så att när landet dalade fortsatte nyföretagandet med obruten kraft i Stockholm, Malmö och Göteborg. Den trenden verkar nu vara bruten.
Läget är allvarligt. Sverige behöver nya företag om ekonomin ska kunna växa.
Vad avser näringsministern göra för att bryta den negativa trenden när det gäller nyföretagande?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:591 besvarad av
Svar på frågorna 2001/02:591 och 608 om nyföretagande
Näringsminister Björn Rosengren
Mikael Oscarsson och Jan-Erik Ågren har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka nyföretagandet.
Den statistik Mikael Olsson och Jan-Erik Ågren refererar till presenteras av nyföretagarbarometern Jobs and Society. Jag vill understryka att den avser antalet nyregistrerade företag vilket inte är liktydigt med genuint nystartade företag. Ansvarig myndighet för Sveriges officiella nyföretagarstatistik är ITPS som med hjälp av SCB årligen presenterar statistiken avseende det faktiska nyföretagandet i Sverige. Vi bör alltså vara försiktiga med våra bedömningar innan den officiella statistiken för 2001 har publicerats.
Regeringens arbete för att främja företagsamhet är i första hand inriktat på att skapa goda ramvillkor för företagandet. Det gäller såväl bra tillgång till information och rådgivning, kapitalförsörjning och fungerande marknader. Här fyller bl.a. Simplex arbete en viktig funktion och de Internetbaserade portalerna Företagarguiden och Kontakt-N underlättar för såväl blivande som redan etablerade företag att på ett enkelt sätt, snabbt hitta relevant information.
Grunden för ett ökat nyföretagande är att samhället intar en positiv och öppen attityd till företagare och företagsamhet. Att driva företag ska kunna vara ett lika självklart val som att vara en engagerad och initiativrik anställd. Inte minst viktigt är det att stimulera ungdomars företagande i olika former. En rapport som Svenskt Näringsliv presenterade under förra året redovisar glädjande att var fjärde svensk mellan 16 och 25 år hellre startar eget än blir anställd.
I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (2001/02:4) har regeringen lämnat ett antal förslag för att främja företagandet i Sverige. Ett exempel är förslaget till ett flerårigt nationellt entreprenörskapsprogram. Syftet är att skapa ett mer entreprenöriellt klimat, att främja och uppmuntra entreprenörskap, bidra till positiva attityder till företagande samt öka nyföretagandet.
Förslag har även lämnats om införandet av ett system för mikrolån via ALMI Företagspartner AB och ökade insatser har annonserats för att främja kvinnors och invandrares företagande samt kooperativt företagande.
Näringsdepartementet kartlägger omfattningen, utvecklingen och varaktigheten av nya former för företagande i gränssnittet mellan egenföretagande och anställning i syfte att beskriva och finna vägar att undanröja de hinder som eventuellt kan finnas för individer som vill gå mellan att vara anställd och att vara företagare.
Sverige behöver fler entreprenörer som kan omvandla goda idéer till nya och växande företag. Detta är en prioriterad fråga för regeringen och Näringsdepartementet vilket framgår av ovan redovisade insatser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.