Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

nyföretagande

Skriftlig fråga 1999/2000:215 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-15
Anmäld
1999-11-23
Besvarad
1999-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 november

Fråga 1999/2000:215

 av Mikael Oscarsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om nyföretagande

Enligt statistik från stiftelsen Jobs & Society minskade antalet nyregistrerade företag med 9,3 % under årets åtta första månader jämfört med samma period förra året. Nyföretagandet minskar i samtliga län. Sämst går det i Östergötland och Kalmar län där nyföretagandet minskar med 16 %. Från den 1 januari till den 31 augusti startades totalt 31 802 nya företag i Sverige. Samma period 1997 startades nästan 39 000 företag. Nedgången slår över alla bolagsformer; såväl aktiebolag som handelsbolag och enskilda firmor har minskat i antal.

Det klassiska ny- och småföretagarlänet Jönköping backar med nästan 11 %. Här finns klassiska Gnosjö, Anderstorp och Hillerstorp, men inte ens "Gnosjöandan" tycks få smålänningarna att starta nya företag längre. Faktum är att det knappast startas några tillverkande industriföretag alls i landet. Gnosjö med omnejd är ju en typisk tillverkningsbygd. Därför minskar också Jönköpings län kraftigt.

Så här kan det inte fortsätta länge till, vare sig i Gnosjö eller i resten av Sverige. Läget blir då snabbt mycket allvarligt. Sverige behöver nya företag om vår ekonomi ska kunna växa.

Vad planerar näringsministern att göra för att bryta den nedgående trenden beträffande nyföretagandet?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:215 besvarad av

den 29 november

Svar på fråga 1999/2000:215 om nyföretagande

Statsrådet Mona Sahlin

Mikael Oscarsson har frågat näringsministern vad regeringen avser att göra för att bryta den nedåtgående trenden beträffande nyföretagande. Arbetet inom Näringsdepartementet är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är helt riktigt att Sverige behöver nya och växande företag om vår ekonomi ska fortsätta att växa. Eftersom de små och medelstora företagen svarar för en mycket stor del av de nya jobben, är det en viktig uppgift för näringspolitiken att skapa goda förutsättningar för bl.a. nyetablering av företag och möjligheter för redan etablerade företag att växa.

Enligt statistik från Jobs and Society har antalet nyregistrerade företag minskat. Jobs and Societys mätningar innehåller antalet nyregistrerade företag, vilket förutom ny verksamhet omfattar även ägarbyten, ändring av juridisk form eller andra ombildningar av redan befintlig verksamhet. Andra statistikproducenter som Statistiska centralbyrån och NUTEK visar en något mer nyanserad bild eftersom de mäter antalet genuint nystartade företag, dvs, företag med helt ny verksamhet och exkluderar ägarbyten, ändring av juridisk form etc. Undersökningen från SCB och NUTEK visar även den på en minskning av nyföretagandet, men inte lika stor som undersökningen från Jobs and Society.

För att få en bättre totalbild är det viktigt att studera antalet konkurser. Antalet konkurser har minskat mycket kraftigt under årets första nio månader enligt uppgifter från SCB. Man måste gå tillbaka till 1980-talet för att för att finna ett mindre antal konkurser under samma tidsperiod. Det totala nettoföretagandet, dvs. nyföretagandet minskat med antalet konkurser är fortsatt högt.

Regeringen har i årets budgetproposition redovisat ett stort antal åtgärder för små och medelstora företag i syfte att stimulera företagandet. De flesta av de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag ska avskaffas. Uppbyggnad av obeskattat eget kapital kommer att förbättras genom att avsättningsmöjligheterna till periodiseringsfonder ökas med fem procentenheter samtidigt som tiden förlängs från fem till sex år innan beskattningen utlöses. Detta möjliggör sammantaget att företagen kan investera i t.ex. nya maskiner och produkter och därmed öka tillväxten.

Att förenkla administrationen för företagen är också en prioriterad åtgärd. Ju enklare det administrativa arbetet och regelverket är för företagen desto mer kraft kan de lägga på sin kärnverksamhet. Som ett led i detta arbetet skapas ett samordnat uppgiftskravregister. En fördel kommer att vara att företagen så långt som möjligt ska behöva lämna information till myndigheterna vid ett tillfälle och till en enda myndighet. Andra viktiga åtgärder är enklare registrering av företag, snabbare och enklare förfarande för registrering av företagsnamn (firmor) hos PRV, slopande av det för småföretag obligatoriska uppgiftslämnandet om sjukfrånvaro till försäkringskassan samt krav på en rad myndigheter att förbättra sin information och service till små och medelstora företag.

Flera av dessa åtgärder genomförs vid årsskiftet men effekterna kommer att märkas först på lite sikt. Regeringen fortsätter sitt arbete med att förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag. I detta arbete ingår att successivt förändra attityder till företagandet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.