Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

nya pensionsvillkor för dansare och sångare

Skriftlig fråga 2002/03:205 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-28
Anmäld
2002-11-28
Besvarad
2002-12-04
Svar anmält
2002-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 november

Fråga 2002/03:205

 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till kulturminister Marita Ulvskog om nya pensionsvillkor för dansare och sångare

Från årsskiftet gäller nya pensionsregler som kommer att orsaka stora ekonomiska problem för de teater-, dans- och musikinstitutioner som får statligt stöd. Pensionsvillkoren för dessa regleras genom en statlig förordning (PISA-förordningen). Förordningen kommer nu att förändras för att bättre stämma med den nya lagstiftningen. Det innebär att det inte längre kommer att bli möjligt att säga upp dansare vid 44 års ålder och sångare och korister från 55 års ålder.

Dessa får i stället rätt att behålla sina anställningar till 67 års ålder, utan att kanske kunna ha några egentliga arbetsuppgifter. De statsunderstödda teatrarna liksom musik- och dansinstitutionerna kommer däremot att få stigande personalkostnader, som inte motsvaras av fler uppsättningar eller föreställningar.

De nya reglerna medför att det blir extra svårt för unga dansare och sångare att få anställning. Institutionerna kommer inte att ha råd att ta emot dem.

På den privata sidan har Teatrarnas Riksförbund, Teaterförbundet och Sveriges Yrkesmusikerförbund börjat få en fungerande trygghet för de frilansande skådespelarna, men förhållandena på den statliga sidan rår man inte över.

Vad ämnar kulturminister Marita Ulvskog göra för att undvika att de nya pensionsvillkoren ska slå så hårt mot de statsstödda teater-, musik- och dansinstitutionerna?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:205 besvarad av

den 4 december

Svar på fråga 2002/03:205 om nya pensionsvillkor för dansare och sångare

Kulturminister Marita Ulvskog

Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig vad jag avser att göra för att undvika att de nya pensionsvillkoren ska slå hårt mot de statsstödda teater-, dans- och musikinstitutionerna.

Frågan är ställd mot bakgrund av att lagen om anställningsskydd (LAS) förändrats så att arbetstagaren från och med kommande årsskifte ges rätten att själv bestämma om han eller hon vill fortsätta att arbeta till 67 års ålder (prop. 2000/01:78, bet. 2000/01:AU10, rskr. 2000/01:211).

För de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna regleras de särskilda pensionsvillkor som gäller på detta område i förordningen (1991:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (den så kallade PISA-förordningen). De nuvarande bestämmelserna innebär till exempel att pensionsåldern för dansare inträder mellan 41@43 år. Den enskilde dansaren har rätt att gå i pension vid den lägre åldersgränsen, men är skyldig att lämna sin anställning vid den övre åldersgränsen om inte arbetsgivaren medger annat. När dansaren lämnar sin anställning inträder en särskild pensionsrätt som utfaller fram till den allmänna pensionsåldern vid 65 års ålder. De särskilda villkoren för den konstnärliga personalen utgår från bedömningen att det är omöjligt att i högre ålder upprätthålla den fysiska förmåga som krävs för att möta de krav som ställs inom den professionella scenkonsten.

En följd av förändringen i LAS är att skyldigheten upphör för berörda personer inom teater-, dans- och musikområdet att lämna sin anställning vid en viss ålder. Dessa kommer i stället att kunna välja att stanna kvar i sin anställning till 67-årsdagen.

I Regeringskansliet pågår för närvarande en översyn av de statliga tjänstepensionsbestämmelserna för olika grupper av konstnärer inom teater-, dans- och musikområdet bland annat med hänsyn till de nya bestämmelserna i LAS. Arbetet bedrivs i fortlöpande samråd med parterna på teaterområdet. Jag vill inte föregripa detta arbete, men utgångspunkten är givetvis att pensionsvillkoren för de konstnärliga grupperna även i fortsättningen ska ta hänsyn till de särskilda villkor som gäller på området. När det gäller de ekonomiska effekterna för de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna utgår jag från att dessa kommer att finnas med i beredningen av statsbudgeten för kommande år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.