Nya omständigheter kring EKN-affär med Belarus
Skriftlig fråga 2020/21:2785 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-06
- Överlämnad
- 2021-05-07
- Anmäld
- 2021-05-18
- Svarsdatum
- 2021-05-19
- Sista svarsdatum
- 2021-05-19
- Besvarad
- 2021-05-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
Den 5 maj 2021 återkopplade statsrådet Anna Hallberg på en fråga från undertecknad (2020/21:2691) och tre andra ledamöter rörande Exportkreditnämndens (EKN) beslut om att ställa ut offerter om exportkreditgaranti för affärer i diktaturen Belarus. I svaret från statsrådet tydliggör hon regeringens ståndpunkt rörande Belarus, men det går ändå att antyda ett försvar för myndighetens beslut rörande miljardaffären med Lukasjenkos regim.
Helt riktigt nämns det i svaret att EKN:s uppdrag är att främja svensk export genom att utfärda exportkreditgarantier även till svåra marknader i länder, men det finns naturligtvis också såväl internationellt fattade beslut att förhålla sig till som en moralisk plikt gentemot våra förtryckta medmänniskor i Belarus.
Statsrådet nämner att EKN:s styrelse, till följd av att nya uppgifter om omständigheterna kring affären inkommit, fattade beslut om att inte ställa ut exportkreditgarantin i väntan på ytterligare analys av uppgifterna. Det torde därför röra sig om uppgifter som visar på att beslutet att ställa ut dessa garantier var felaktigt, men att man missat vital information. Om så inte är fallet handlar det om helt nya omständigheter, vilket naturligtvis är intressant då situationen med tortyr, godtyckliga fängslanden och statssanktionerade våldshandlingar mot civila knappast är en ny företeelse i landet.
Statsrådet Anna Hallberg önskas därför återkomma med svar på följande fråga:
Vad är det för nya uppgifter rörande omständigheterna kring affären mellan EKN och belarusiska företag som inkommit och som gjort att beslut om exportkreditgarantin har förändrats, och hur ser statsrådet på detta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2785 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2778 av Hans Wallmark (M)
Ett säkerhetspolitiskt perspektiv för Exportkreditnämnden, och fråga 2020/21:2785 av Markus Wiechel (SD) Nya omständigheter kring EKN-affär med Belarus
Hans Wallmark har frågat mig om jag och regeringen planerar att på något sätt i instruktion, myndighetsdialog eller genom regleringsbrev tillfoga att EKN i sina samlade bedömningar för projekt också ska anlägga ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Markus Wiechel har frågat mig vad det är för nya uppgifter rörande omständigheterna kring affären mellan EKN och belarusiska företag som inkommit och som gjort att beslut om exportkreditgarantin har förändrats, och hur jag ser på detta. Jag besvarar frågorna samlat.
Låt mig inleda med att påminna om EKN:s uppdrag, som är att främja svensk export genom att utfärda exportkreditgarantier till svåra marknader. Definitionen av en svår marknad är i regel ett land som idag inte är fullt ut demokratiskt och där det finns brister i respekten för medborgarnas mänskliga rättigheter. Det är just på dessa marknader där det finns höga risker som svenska företag söker en exportkreditgaranti för att minska risken att inte få betalt för sin export.
Historiskt har det i riksdagen funnits ett brett stöd kring att svenska företag ska få detta stöd, och anledningarna till det har varit flera. Dels för att det har främjat vår internationella konkurrenskraft och skapat arbetstillfällen i Sverige. Dels för att svenska företags närvaro gynnat lokalbefolkningen på plats då även de gynnas av en exempelvis utbyggd infrastruktur. Men det handlar också om att svenska företag med sin närvaro i världen ofta sprider värderingar kring hållbarhet, jämställdhet och arbetstagares rättigheter och på så vis är en positiv kraft.
Jag har tidigare i mitt svar på frågorna 2020/21:2679, 2020/21:2691, 2020/21:2694, 2020/21:2698, 2020/21:2717 och 2020/21:2770 redogjort för de höga krav som regeringen ställer på myndigheten vid utfärdande av exportkrediter. De ska, i varje enskild affär, ta hänsyn till de ekonomiska riskerna såväl som de miljömässiga och sociala hållbarhetsriskerna, inklusive mänskliga rättigheter. Myndigheten ska även avstå från affärer om nödvändig information för riskbedömningen inte finns tillgänglig. Möjligheterna att göra affärer med ett land omfattas givetvis av bojkotter, sanktioner och exportförbud av strategiska produkter. På så vis regleras handelsfrämjande idag av utrikespolitiska-och säkerhetspolitiska aspekter, som regel inom ramen för EU-gemensamma beslut. Detta innebär också att myndigheten ska säkerställa att det inte finns något samröre med de personer som finns med på EU:s sanktionslista, samt följa OECD rekommendationer om korruption vid statsstödda exportkrediter och gemensamma förhållningssätt för exportkreditinstitut.
Att utöver detta införa en säkerhetspolitisk granskning i myndighetens instruktion inför varje enskild affär avseende civila produkter skulle betydligt försvåra för svenska exportföretag att konkurrera på lika villkor. Det skulle drabba såväl svenska arbetstillfällen såväl som länderna på plats, då Sverige är ett av de länder som ställer allra högst hållbarhetskrav gällande exportfinansiering. Det vore även ett avsteg från den gemensamma handelspolitiken inom EU.
Det innebär inte att det säkerhetspolitiska perspektivet inte är omhändertaget. I Sverige finns en lång tradition att våra handels, utrikes-och säkerhetspolitik kompletterar varandra väl och verkar parallellt såväl nationellt, inom EU som globalt.
Vad gäller Belarus tillämpas en rad befintliga säkerhets- och handelspolitiska instrument som idag begränsar exporten, så som exempelvis sanktioner och ett exportförbud av vapen och utrustning som kan användas för internt förtryck. Sverige och EU har varit tydliga i sitt fördömande kring det förfuskade presidentvalet och bristen på respekt för mänskliga rättigheter.
Vad gäller Wiechels fråga skickade den belarusiska oppositionen i mars 2021 brev både till utrikesministern och till EKN där de riktade kritik mot den affär där EKN ställt ut en villkorad offert om lånegaranti. Breven som inkom till UD delgavs omedelbart myndigheten. I breven framfördes bl.a. att ILO:s riktlinjer inte efterföljdes och att anställda vid energibolagen i Belarus diskriminerades på olika sätt på grund av sina politiska åsikter. Som myndigheten informerade riksdagen om under näringsutskottets sammanträde 4 maj valde myndigheten då att avvakta med att ställa ut den villkorade garantin i väntan på ytterligare analys.
Stockholm den 19 maj 2021
Anna Hallberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.