Nya enprocentsmålet
Skriftlig fråga 2015/16:131 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-12
- Överlämnad
- 2015-10-12
- Anmäld
- 2015-10-13
- Svarsdatum
- 2015-10-21
- Sista svarsdatum
- 2015-10-21
- Besvarad
- 2015-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
I ett svar på en annan skriftlig fråga om enprocentsmålet i biståndet och de två sätt som finns att räkna ut bni meddelar regeringen att:
”Parallellt arbetar vi för att anpassa biståndsbudgeten till den nya beräkningsmodellen för BNI. Sverige ligger självklart kvar på höga nationella biståndsnivåer men procentsatsen sjunker av redovisningstekniska skäl. Enligt den nya modellen motsvarar biståndsramen år 2016 0,98 procent av BNI. Under en övergångsperiod redovisar Sverige enligt båda modellerna till OECD/DAC.
Regeringens målsättning är att biståndet under mandatperioden ska uppnå en procent av BNI enligt den nya beräkningsmodellen. Det innebär en väsentlig ambitionsökning för det svenska biståndet eftersom ökningen behöver finansieras inom ramen för befintliga resurser.”
Detta har väckt uppmärksamhet. Det kan tyckas otydligt att den rödgröna regeringen inte har kommunicerat denna övergångsperiod mellan beräkningsmodellerna. Det kan också tyckas otydligt att den rödgröna regeringen tar till redovisningstekniska skäl och därefter meddelar sin målsättning att nå enprocentsmålet någon gång under mandatperioden.
När kommer regeringen att föreslå en budget som når enprocentsmålet genom att använda den nya metoden för uträkning av bni?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:131 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:131 av Sofia Arkelsten (M) Nya enprocentsmålet
Sofia Arkelsten har frågat mig när regeringen kommer att föreslå en budget som når enprocentsmålet genom att använda den nya metoden för uträkning av BNI.
Regeringen beskrev redan 2014, i budgetpropositionen för 2015, att den uppdaterade EU-förordningen för nationalräkenskaperna ENS2010 (infördes i september 2014) medförde förändringar i beräkningsmetoden för BNI. Det framgick även tydligt att den biståndsram som regeringen föreslog för 2015 uppgick till 0,96 procent av BNI enligt ENS2010, vilket motsvarade en procent av BNI enligt den tidigare förordningen ENS1995.
Den nya metoden för BNI är en del av EU:s nya regelverk för national-räkenskaperna, som Sverige ska följa. Den innebär bland annat att forskning och utveckling inkluderas i beräkningen av BNI. Därmed
ökar BNI, men förändringen är inte ett resultat av faktisk ökad produktion eller ökade inkomster för Sverige. Det betyder att biståndet också behöver öka för att vi ska nå en procent enligt den nya metoden.
Regeringen har i budgetpropositionerna för såväl 2015 som 2016 varit tydlig med sin ambition att biståndet under mandatperioden ska uppgå till en procent av BNI enligt den nya beräkningsmetoden. Ett första steg tas nu i budgetpropositionen för 2016, genom att 886 miljoner kronor tillförs biståndsramen (utöver BNI-uppräkning), som gör att bistånds-ramen ökar från 0,96 till 0,98 procent enligt den nya metoden för BNI (vilket motsvarar 1,02 procent enligt den tidigare metoden för BNI). Regeringens ambition är fortsatt att biståndet ska utgöra en procent av BNI enligt den nya metoden.
Jag välkomnar engagemanget för biståndets enprocentsmål. Men jag
kan samtidigt konstatera att det parti Sofia Arkelsten själv företräder, Moderaterna, i sin biståndsbudget för 2016 endast når upp till 0,96 procent av BNI med den nya beräkningsmodellen. Det vore önskvärt
att Sofia Arkelstens eget parti också gör ansträngningar för att uppnå enprocentsmålet med den nya BNI-modellen. I det bekymmersamma läge vi befinner oss idag, inte minst i humanitärt avseende, behöver vi
en bred uppslutning kring ett starkt svenskt bistånd.
Stockholm den 20 oktober 2015
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.