Norrlandsjordbruket
Skriftlig fråga 1999/2000:322 av Mikaelsson, Maggi (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-02
- Anmäld
- 1999-12-07
- Besvarad
- 1999-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:322
av Maggi Mikaelsson (v) till jordbruksminister Margareta Winberg om NorrlandsjordbruketRegeringens förslag till förändringar av arealstödet för spannmål missgynnar Norrlandsjordbruket, särskilt den del som utgör grunden för både slakteri- och charkuterinäringen, nämligen svinproduktionen. Den modell regeringen har valt, med sänkt s.k. sula och ytterligare en arealstödszon, innebär en överföring av resurser till de stora spannmålsproducerande regionerna i södra Sverige. Dessutom innebär det nya kompensationsstödet en kraftig minskning för spannmålsproduktionen jämfört med nuvarande modell.
Det framförhandlade stödet till torkersättning för spannmål, som ska vara en kompensation för de klimatbetingade högre torkningskostnaderna i norra Sverige, kommer i praktiken inte att kunna fylla det syftet eftersom övriga neddragningar är större än det nya torkstödet.
Eftersom svinproduktionen är basen för både slakteri- och charkuterinäringen i norra Sverige, är det nödvändigt att se till helheten och möjligheten att behålla ett jordbruk med inriktning på svinproduktion i ungefär nuvarande omfattning. Med de föreslagna förändringarna finns en uppenbar risk att delar av svinproduktionen slås ut vilket på sikt också hotar livsmedelsindustrin i regionen och därmed också ett stort antal arbetstillfällen.
Jag vill därför fråga jordbruksministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att slakteri- och charkuterinäringen ska få tillgång till lokalt/regionalt producerade råvaror från svinproduktion.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:322 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:322 om Norrlandsjordbruket
Jordbruksminister Margareta Winberg
Maggi Mikaelsson har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att slakteri- och charkuterinäringen ska få tillgång till lokalt/regionalt producerade råvaror från svinproduktionen.
Jag känner till lönsamhetsproblemen inom grissektorn i Sverige och att många producenter känner en viss tveksamhet inför framtiden. Situationen har enligt källor i slakterinäringen förbättrats under hösten. Enligt Jordbruksverkets analyser är dock lönsamheten i grisproduktionen i norra Sverige bättre än i södra Sverige. Detta förklaras till stor del av att nationellt stöd lämnas till slaktsvins- och smågrisproduktionen i norra Sverige. Kompensationsbidraget till spannmålsodlingen är givetvis också en betydelsefull komponent.
De av regeringen beslutade förändringarna i arealersättningen (sex zoner, sänkt sula m.m.) är en anpassning till de stora avkastningsvariationerna i spannmålsodlingen i olika delar av Sverige. Syftet med sänkningen av sulan är att sänkningen av interventionspriset på spannmål ska kompenseras i ungefär lika stor grad i samtliga områden i landet. Det totala utfallet av Agenda 2000 innebär en omflyttning av pengar från slättbygden till stödområdena samt en omflyttning från vegetabilie- till animalieproduktionen i form av nötkött och mjölk medan svin- och fjäderfäproduktionen bedöms påverkas i mycket begränsad omfattning.
Syftet med kompensationsbidraget till spannmålsodlingen i norra Sverige är att kompensera för naturgivna handikapp, t.ex. högre torkningskostnader. Sverige lyckades bra i slutskedet av förhandlingarna av Agenda 2000 och fick därmed bl.a. ett torkstöd till norra Sverige (ca 30 miljoner kronor). Det av EU delfinansierade kompensationsbidraget har till viss del ersatts av ett helfinansierat torkstöd med delvis samma syfte.
Under perioden 1995@1999 har anslaget för bl.a. kompensationsbidraget överskridits. Detta förklaras till övervägande del av ökad spannmålsodling i norra Sverige. Överskridandet av anslaget kan beräknas till drygt 20 miljoner kronor. En reduktion av ersättningen till spannmål har därför skett. Det tillkommande torkstödet har lindrat effekterna av reduceringen av kompensationsbidraget för spannmålsproducenterna. Enligt departementets beräkningar kommer lönsamheten i spannmålsodlingen i norra Sverige att förbli väsentligt bättre än inom stödområdena i södra Sverige.
Min slutsats är att det finns fortsatt goda förutsättningar för en förädlingsindustri i norra Sverige baserad på lokala råvaror. I jämförelse med andra jordbruksprodukter är marknaden för griskött en av de minst reglerade. Därmed påverkas grisköttsmarknaden i större utsträckning än andra marknader av förändringar i efterfrågan och utbud. Det handlar med andra ord om att vara förberedd och planera för eventuella förändringar i konsumenternas val.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.