norra Irak
Skriftlig fråga 2000/01:993 av Andersson, Marianne (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-30
- Anmäld
- 2001-04-03
- Besvarad
- 2001-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:993
av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om norra IrakKurderna i norra Irak är med rätta oroade över vad som kommer att ske den dagen sanktionerna mot Irak upphävs i det fall Saddam Hussein då fortfarande är vid makten. De fruktar att det skydd de nu har av FN och genom flygförbudszonen ska försvinna och att Saddam Hussein ska starta ett folkmord på kurderna. De kräver internationella garantier för sin säkerhet, FN-närvaro och de vill garanteras en federativ status i Irak och framför allt att Sverige ska agera i frågan i egenskap av ordförande i EU. Om inte säkerheten tydligt kan garanteras före ett beslut kommer flyktingströmmarna att öka med allt vad det för med sig av mänskliga, humanitära, sociala, politiska och ekonomiska problem. Frågan har behandlats i utrikesutskottets betänkande om mänskliga rättigheter där utskottet inte kunde redovisa vilka initiativ som regeringen kan ta. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga:
Vilka initiativ är utrikesministern beredd att ta i EU och FN för att garantera säkerheten för kurderna i norra Irak inför ett beslut om hävande av sanktionerna?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:993 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:993 om norra Irak
Utrikesminister Anna Lindh
Marianne Andersson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta i EU och FN för att garantera säkerheten för kurderna i norra Irak inför ett beslut om hävande av sanktionerna.
Det är lätt att hysa förståelse för den kurdiska civilbefolkningens oro inför framtiden och risken för fortsatta övergrepp från Saddam Husseins regim. FN:s säkerhetsråd har i resolution 688 från 1991 fördömt förtrycket mot kurderna och uttryckt sin avsikt att fortsatt följa frågan. Säkerhetsrådet har därmed en central roll i att bedöma vilka eventuella insatser som kan komma att krävas för att skydda kurderna och/eller andra civila befolkningsgrupper i Irak, den dagen sanktionerna hävs, eller av annan orsak.
I dag utövar det internationella samfundet ett visst mått av kontroll över den irakiska regimen genom sanktionerna och övervakningen av landets oljeexport. Genom FN:s humanitära distributionsprogram tilldelas civilbefolkningen i norra Irak särskilda resurser och området har under åren utvecklat en viss självständighet.
Skydd för grundläggande mänskliga rättigheter och värnandet om den irakiska civilbefolkningen är sedan sanktionerna infördes centrala element i FN:s och EU:s diskussioner om Irak. Jag vill därför hävda att det finns en stor beredskap för att överväga lämpliga åtgärder, om ett sådant behov av skydd uppstår som Marianne Andersson hänvisar till. Men där är vi inte ännu. Irak har inte visat någon vilja att börja samarbeta med Unmovic, vilket är en förutsättning för att sanktionerna ska suspenderas. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att Irak kommer att stå under internationell kontroll så länge som landet bedöms utgöra ett hot mot sina grannländer eller den egna civilbefolkningen.
Sverige bidrar konkret till säkerheten i norra Irak genom sitt stöd till FN:s vaktstyrka där, UNGCI (United Nations Guards Contingent in Iraq), som har till uppgift att skydda de FN-organ och andra organisationer som utför humanitär verksamhet i norra Irak. Sammanlagt har den svenska regeringen bidragit med 9,5 miljoner kronor till UNGCI:s verksamhet under åren 1998@2001. Sverige har för avsikt att fortsatt stödja UNGCI.
Den svenska regeringen kommer alltså fortsatt aktivt delta i diskussionerna i internationella forum om såväl kurdernas som andra befolkningsgruppers situation i Irak.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.