Niqab-, burka- och slöjförbud i förskola, grundskola och gymnasieskola
Skriftlig fråga 2020/21:2356 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-25
- Överlämnad
- 2021-03-26
- Anmäld
- 2021-04-06
- Svarsdatum
- 2021-04-07
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Besvarad
- 2021-04-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Nyligen röstade invånarna i Schweiz för ett förbud mot burka och niqab på allmänna platser. 2011 införde Frankrike totalt slöjförbud på allmänna platser medan bland annat Danmark, Österrike, Nederländerna, Belgien och Bulgarien helt eller delvis har förbjudit täckande av ansiktet på allmänna platser. Ett efter ett av Europas länder tar beslut kring dessa kvinnoförtryckande symboler. Alltmedan vi ser hur det hedersrelaterade våldet och förtrycket ökat i Sverige under de senaste åren.
Ingen människa ska behöva leva i en förtryckande och våldsam hederskultur som kraftigt begränsar deras möjligheter att leva sina liv så som de själva önskar. Trots detta ser vi hur till och med små barn tvingas dölja sitt hår och sina ansiktet i förtryckets namn. Slöjan är kvinnoförtryckande och framtagen av män för att styra det kvinnliga könet. Dess syfte är att skyla flickor och kvinnor för att inte väcka männens lustar, ett sätt att objektifiera kvinnor. Det är fruktansvärt att små barn sexualiseras. Barnens rättighet att vara just barn och inte någonting annat måste komma först, men samtidigt ser vi hur föräldrar förutsätter att ett barn har samma religion som dem och kräver att barnet har slöja redan på fritidsnivå.
I FN:s konventionen och i den europeiska konventionen kan man läsa om mänskliga rättigheter och om barnets rätt till religionsfrihet. Trots detta lever inte Sverige upp till det. Sverige måste bli bättre på att stå upp mot kvinnoförtrycket och för rätten att bestämma över sitt eget liv. I ett samhälle som står upp för barns rätt att vara just barn är det oacceptabelt att unga flickor tvingas bära dessa sexualiserande och förtryckande symboler. Att fatta beslut om att bära slöjan är man knappast tillräckligt vuxen nog att fatta i förskolan och grundskolan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Ämnar ministern och regeringen införa ett niqab-, burka- och slöjförbud i förskola, grundskola och gymnasieskola och om inte, varför?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2356 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2356 av Sara Gille (SD)
Niqab-, burka- och slöjförbud i förskola, grundskola och gymnasieskola
Sara Gille har frågat mig om jag och regeringen ämnar införa ett niqab-, burka- och slöjförbud i förskola, grundskola och gymnasieskola och om inte, varför.
Utgångspunkten är att flickor och kvinnor själva ska bestämma över vad de har på sig. Av barnkonventionen följer att barnet ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter vad gäller religionsfrågor. Barnkonventionen uttrycker även barnets rätt till privatliv som medför att barn inte kan tvingas att berätta om sina tankar eller tvingas att bekänna sin religion, tro eller andra övertygelser.
Barn och elever ska inte tvingas att bära slöja mot sin egen vilja. Att kontrollera och/eller begränsa barns och elevers val av kläder kan i vissa fall vara uttryck av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som kränker individens frihet är allvarliga samhällsproblem och ska inte få förekomma i förskolan eller skolan. Skolans och förskolans personal är skyldiga att anmäla misstankar om att barn far illa till socialnämnden.
Utbildningen i såväl förskola och grundskola ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar inom skolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Den reviderade läroplanen för förskolan som tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2019 understryker vikten av respekt för barnets rätt till kroppslig och personlig integritet.
Religionsfriheten är en mänsklig rättighet som i Sverige skyddas genom bl.a. regeringsformen och Europakonventionen. Barns rätt till religionsfrihet följer också av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som sedan den 1 januari 2020 gäller som svensk lag. Barn och elever ska ges förutsättningar att själva forma sina egna uppfattningar gällande religion eller annan trosuppfattning. Att bära religiös klädsel kan vara ett uttryck för religionsfriheten. Diskriminering på grund av religion är enligt diskrimineringslagen förbjuden på bl.a. skolområdet.
Statens skolverk ger stöd för hur skolan ska förhålla sig till heltäckande slöja. Enligt Skolverkets vägledning ska skolans utgångspunkt vara att visa respekt för enskilda elevers val av klädsel, särskilt när det är fråga om religiösa uttryck. Vidare framhåller myndigheten att det inte utifrån religionsfriheten är möjligt att ha generella förbud i skolan mot heltäckande slöja samt att rätten att ha på sig de kläder man vill kan också, åtminstone i viss utsträckning, omfattas av den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Skolan kan däremot förbjuda klädsel som väsentligt försvårar kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller medföra särskilda risker vid t.ex. laborationer eller liknande övningar.
Det är huvudmannen som har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra gällande författningar. Detta rymmer även barns och elevers rätt att åtnjuta sina grundläggande fri- och rättigheter inom utbildningen. Statens skolinspektion och Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att bestämmelserna i skollagen respektive diskriminerings-lagen följs.
I januariavtalet, den överenskommelse som slutits mellan Social-demokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, anges att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ska öka i skolan. För att utveckla arbetet i skolan med att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har Skolverket tilldelats 11 miljoner kronor för 2021 för ett uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet, inklusive förskolan, genom kunskapshöjande insatser och stöd för olika personalgrupper inom skolan och förskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 4 februari 2022. Vidare har skolans uppdrag när det gäller hedersfrågor förstärkts i och med att regeringen i februari 2021 beslutade om läroplansförändringar i det kunskapsområde som i dag kallas sex och samlevnad. Förändringarna i läroplanerna ska tillämpas från höstterminen 2022.
Det pågår således ett arbete om hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Detta arbete ser jag som viktigt för att få en allsidig belysning av frågor om bland annat religionsfrihet och rätten att bära religiös klädsel i skolväsendet.
Stockholm den 7 april 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.