Nedtagna trygghetskameror i utsatta områden
Skriftlig fråga 2021/22:703 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-06
- Överlämnad
- 2022-01-10
- Anmäld
- 2022-01-11
- Svarsdatum
- 2022-01-19
- Sista svarsdatum
- 2022-01-19
- Besvarad
- 2022-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson har återkommande påstått sig vilja vidta en rad brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Mot bakgrund av detta har också ett antal förslag presenterats, där vi bland annat sett hur man dammat av mångåriga SD-satsningar, förslag som tidigare klart och tydligt har avfärdats av S-regeringar. Morgan Johansson har även plötsligt börjat tala sig varm om användandet av trygghetskameror i utsatta områden, vilket välkomnas av alltifrån dem som arbetar inom rättsväsendet till brottsoffer och laglydiga människor som bor i dessa områden. Det finns således få skäl till att inte verka för fler av dessa.
I min hemkommun Nacka ser vi dock hur trygghetskameror i Fisksätra, ett område som nyligen har klassats som utsatt, monterats ned bara ett halvår efter att de sattes upp. Kamerorna, som möjliggjorde för polisen att följa utvecklingen i området live i sina mobiltelefoner, skulle bland annat bistå i kampen mot den öppna droghandeln men sattes upp efter en omfattande våldsvåg i området. De hade dessutom en tydlig trygghetsskapande effekt, vilket vi får läsa om i tidningen Mitt i Nacka-Värmdö, som intervjuat boende i området.
Tajmingen för när dessa kameror monterades ned är som bekant inte helt optimal. Som svar på varför detta skett anger polisen för tidningen Mitt i att de kameror som satts upp behövs på annan plats. Det rör sig således om resursbrist hos polisen, vilket är extra oroväckande mot bakgrund av de förhållandevis låga kostnader som det rör sig om samt vilken skillnad kamerorna gör i Fisksätra.
I statsbudgeten från SD, M och KD satsas det 300 miljoner kronor på fler trygghetskameror, vilket naturligtvis kommer att bidra. Det ändrar dock inte faktumet att regeringen för en gångs skull också måste visa prov på att själva agera.
Mot bakgrund av detta önskas justitie- och inrikesminister Morgan Johansson svara på följande fråga:
Vad avser ministern att göra för att trygghetskameror inte ska monteras ned i utsatta områden, och kan vi förvänta oss åtgärder mot bakgrund av de uppgifter som framkommit?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:703 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:703 av Markus Wiechel (SD)
Nedtagna trygghetskameror i utsatta områden
Markus Wiechel har frågat mig vad jag avser att göra för att trygghetskameror inte ska monteras ned i utsatta områden och om man kan förvänta sig åtgärder mot bakgrund av uppgifter om nedmonterade kameror.
Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och bekämpa brott. Regeringen har därför under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att förenkla användningen av kamerabevakning.
Kamerabevakningslagen trädde i kraft 2018. Genom den stärktes skyddet för den personliga integriteten samtidigt som möjligheterna till kamerabevakning förbättrades. Regeringen har därefter fortsatt arbetet med att underlätta användningen av kamerabevakning. Genom en lagändring den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort helt och hållet för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. Dessa myndigheter får nu själva bedöma när det finns förutsättningar och är motiverat att sätta upp kameror på gator och torg.
Den 1 augusti 2020 togs tillståndskravet bort även för kamerabevakning i kollektivtrafiken, på flygplatser och i apotek. Regeringens arbete har således på ett påtagligt sätt förenklat möjligheterna till kamerabevakning genom att tillståndskravet för en rad aktörer har avskaffats.
Polismyndigheten utgår från verksamhetsmässiga behov när de bedömer var och när kameror ska sättas upp. Enligt Polismyndigheten är inriktningen att särskilt utsatta områden ska prioriterats vid etablering av fast kamerabevakning. I dag har Polismyndigheten över 400 fast installerade kamerapunkter på ungefär 50 olika platser fördelade i alla sju polisregioner. Det finns också 270 kameror för tillfällig kamerabevakning som man snabbt kan flytta till olika platser utifrån olika behov och problembilder.
I budgetpropositionen för 2022 har regeringen föreslagit att Polismyndigheten ska tillföras en permanent ramökning med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 för att öka myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bland annat användas till att utveckla myndighetens kamerabevakning – både fasta och kroppsburna kameror. Regeringens förslag till långsiktig satsning på utvecklad teknisk förmåga bygger på Polismyndighetens behovsbedömning och kommer möjliggöra en fyrdubbling av det fasta kamerabeståndet och ytterligare 9 000 kroppsburna kameror.
Poängen med kamerabevakning är emellertid inte bara att köpa och sätta upp kameror. Det handlar om att bygga upp en kapacitet att omhänderta och effektivt utnyttja det material som kommer in via kamerorna. Det kräver långsiktighet.
Stockholm den 19 januari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.