Nedstängningen av kopparnätet
Skriftlig fråga 2016/17:815 av Ulla Andersson (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-09
- Överlämnad
- 2017-02-10
- Anmäld
- 2017-02-14
- Svarsdatum
- 2017-02-22
- Sista svarsdatum
- 2017-02-22
- Besvarad
- 2017-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Telia har sedan 2009 arbetat med att ersätta det gamla kopparnät som används för fast telefoni och ADSL. Sedan förra året har Telia gått in i en ny fas där delar av nätet stängs ned mer aktivt. De telefonkunder som är anslutna till de gamla delarna av kopparnätet måste försöka beställa nya tjänster, antingen via Telia eller via någon annan mobiloperatör. För en del kan detta bli ett reellt problem vid nedsläckningen av kopparnätet.
Anledningen till avvecklingen är att kopparnätet har en begränsad livslängd. Det gamla nätet är inte tillräckligt driftsäkert och klarar inte av de nya kapacitetskrav som följer med fler och mer avancerade digitala tjänster. Teknikutveckling är nödvändigt, och många på landsbygden har länge väntat på fungerande bredband (fiber) och en snabbare uppkoppling. Därför är regeringens nya mål om 100 procent bredband senast 2025 mycket välkommet.
Förändringen medför dock problem och en oro för människor som bor i områden där det gamla kopparnätet avskaffas, till exempel i Harkskär, Axmarby och Mårtsbo i Gävle kommun, utan att de nya lösningarna är helt utbyggda och finns tillgängliga. Många upplever dålig täckning och en osäker uppkoppling. Det komplement med särskild antenn och signalförstärkning som ska garantera att uppkopplingen är tillräcklig fungerar inte alltid. Nedstängningen av kopparnätet går på många platser helt enkelt för snabbt i förhållande till utbyggnaden av fiber eller mobil teknik.
Som största ägare i Telia har regeringen möjlighet att påverka nedstängningen av kopparnätet så att den sker i en bättre avvägd takt och inte drabbar människor som bor på landsbygden negativt. Enligt lag har alla hushåll med permanent adress rätt till telefoni och bredband med 1 Mbit/s. En höjning av SOT-nivån (samhällsomfattande tjänster) i Sverige till EU:s målsättning på 30 Mbit/s skulle dessutom i praktiken innebära att Telia inte kan stänga ned kopparnätet innan fullgoda alternativ finns.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kopparnätet ska ersättas först i takt med att fullgoda alternativ byggs ut och för att människor på landsbygden inte ska stå utan fungerande telefoni eller bredband?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:815 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Dnr N2017/01054/D | ||
Näringsdepartementet |
Bostads- och digitaliseringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:815 av Ulla Andersson (V) Nedstängningen av kopparnätet
Ulla Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kopparnätet ska ersättas först i takt med att fullgoda alternativ byggs ut och för att människor på landsbygden inte ska stå utan fungerande telefoni eller bredband.
Utbyggnaden av fibernäten och ökad mobiltäckning gör det möjligt att uppgradera våra elektroniska kommunikationsnät så att dessa anpassas till den digitala tidsåldern. Regeringen har visionen ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo, leva och verka i hela landet.
De nya målen i bredbandsstrategin innebär dels en ambitionshöjning till 2020 då 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång bredband om 100 Mbit/s samt ett nytt mål till 2025. Det nya målet innebär att 98 procent av befolkningen bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s senast år 2025. Målen innebär också att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.
För att uppnå målen i den nya bredbandsstrategin kommer det att krävas insatser från både privata och offentliga aktörer. Utgångspunkten är en marknadsdriven utbyggnad, men det kommer även framöver att finnas behov av statliga medel för utbyggnad av bredband i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas. I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen att medlen för stöd till bredbandsutbyggnad inom landsbygdsprogrammet ökas med 850 miljoner kronor under den resterande delen av programperioden, dvs. till och med 2020. Dessutom har regeringen beslutat att omfördela 150 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad inom ramen för samma program. Sammantaget innebär detta att bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet ökas från 3,25 till 4,25 miljarder kronor. Utöver det har regeringen även möjliggjort satsningar på 1,2 miljarder kronor på större ortssammanbindande bredbandsnät i de nordliga regionalfondsprogrammen.
De kunder som idag får fast telefoni och även bredbandstjänster levererade via kopparnätet kommer i stället att få motsvarande via i första hand mobilnäten, men även via fibernät där sådana byggs. För de kunder som helt saknar möjlighet till fiberanslutning eller mobiltäckning vid sin fasta bostad eller fasta verksamhetsställe är bredband via satellit idag en konkurrenskraftig lösning enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Om telefoni inte kan tillhandahållas på marknadsmässiga villkor kan en lösning upphandlas av PTS.
Samhällsomfattande tjänster (SOT) är det minimiutbud av tjänster, exempelvis telefoni och funktionell tillgång till internet av viss angiven kvalitet, som ska vara tillgängligt för alla användare med rimliga krav till ett överkomligt pris. För närvarande innebär funktionell tillgång till internet att en anslutning till internet ska vara utformad så att en slutanvändare som begär det kan ta emot data med en hastighet om lägst
1 Mbit/s.
Tillgången till 1 Mbit/s har i princip tillgodosetts genom tillståndskraven i 800 MHz-bandet. Enligt PTS kartläggningar var det under 2016 drygt 100 hushåll som helt saknar möjlighet att ta emot 1 Mbit/s. Det kan då bl.a. bero på topografiska förhållanden. Då det finns flera operatörer som är verksamma i mobilnäten med olika täckning kan man i vissa fall behöva prova en annan operatör än den man först tänkt sig.
I Landsbygdskommitténs slutbetänkande föreslås en avsevärd höjning av SOT-nivån. Regeringen aviserade redan i bredbandsstrategin att ge PTS i uppdrag att se över denna nivå. Regeringen avser att inom kort ge ett sådant uppdrag till PTS. Därefter tar regeringen ställning i frågan efter sedvanlig beredning i Regeringskansliet.
Stockholm den 21 februari 2017
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.