Nedgrävning av elledningar i Kronobergs län
Skriftlig fråga 2006/07:609 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-02-08
- Anmäld
- 2007-02-13
- Besvarad
- 2007-02-14
- Svar anmält
- 2007-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 februari
Fråga
2006/07:609 Nedgrävning av elledningar i Kronobergs län
av Ulf Nilsson (fp)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Den 14 januari 2007 drabbades Kronoberg för andra gången på två år av en mycket kraftig storm. Bara i Kronobergs län var som mest 32 000 hushåll utan ström. Elbolagen har länge talat om att de ska gräva ned sina elledningar för att deras kunder inte ska behöva drabbas av långvariga strömavbrott i samband med stormar men ännu tycks inte mycket ha hänt. Enligt uppgifter från riksdagens utredningstjänst är 900 kilometer av totalt 5 000 kilometer elkabel i Kronobergs län nedgrävd. Den största elleverantören i länet, EON, har i dagsläget fattat beslut om att gräva ned ytterligare 1 428 kilometer kabel under perioden 2007–2008. Beslut har ännu inte fattats avseende de resterande 1 772 kilometer av EON:s nät men de avser enligt uppgift från utredningstjänsten att gräva ned resterande kabel fram till 2010.
Under 2005 antog riksdagen regler, vilka från den 1 januari 2006 stärkte konsumenternas rätt till skadestånd från elbolagen vid oplanerade avbrott i elförsörjningen som överstiger tolv timmar. Reglerna gäller emellertid inte vid ”speciella omständigheter” såsom stormarna Gudrun och Per. Motiveringen bakom det stärkta konsumentskyddet vid elavbrott från 2005 var bland annat att skapa ekonomiska incitament för att påskynda elbolagens arbete med att stormsäkra sina nät. Trots de nya skadeståndsreglerna kan det alltså enligt uppgifter från utredningstjänsten komma att dröja upp till fyra år innan huvuddelen av elledningarna i Kronobergs län är nedgrävda. Under denna tid har alltså invånarna i Kronoberg endast att hoppas på att inte drabbas av nya stormar och långvariga elavbrott.
Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder syftande till att påskynda nedgrävningen av elledningar i Kronobergs och andra län som drabbats av de senaste årens kraftiga stormar?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:609 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2006/07:609 Nedgrävning av elledningar i Kronobergs län
Näringsminister Maud Olofsson
Ulf Nilsson har frågat infrastrukturministern om hon avser att vidta ytterligare åtgärder syftande till att påskynda nedgrävningen av elledningar i Kronobergs och andra län som drabbats av de senaste årens kraftiga stormar.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag kan, precis som Ulf Nilsson, konstatera att stora delar av samhället lamslås när överföringen av el inte fungerar. Många hushåll och näringsidkare har drabbats hårt.
Under de senaste åren har flera åtgärder vidtagits för att öka leveranssäkerheten i elnätet och stärka kundens ställning. Från och med den 1 januari 2006 har en elnätskund som huvudregel rätt till så kallad avbrottsersättning vid strömavbrott som överstiger tolv timmar. Rätten till avbrottsersättning är dock inte, vilket också Ulf Nilsson mycket riktigt påpekar, undantagslös. Exempelvis har elkunden inte rätt till avbrottsersättning om avbrottet är hänförligt till ett fel som beror på ett hinder utanför nätföretagets kontroll. Väderhändelser som återkommer någorlunda regelbundet såsom åska, snöoväder eller stormar bör däremot, enligt förarbetena, endast i undantagsfall vara att betrakta som händelser som faller utanför kontrollansvaret.
Av förarbetena framgår att anledningen till undantaget bland annat är att nätföretagen aldrig till hundra procent kan rusta sig mot alla händelser som kan ge upphov till avbrott. Huruvida en kund har rätt till avbrottsersättning med anledning av stormen Per i det enskilda fallet är något som varken jag eller regeringen kan svara på, utan det får ytterst prövas av allmän domstol.
Förutom krav på avbrottsersättning innehåller bestämmelserna om leveranssäkra elnät också bland annat ett så kallat funktionskrav. Funktionskravet innebär att nätföretagen har en skyldighet att se till att avbrott i överföringen från och med den 1 januari 2011 aldrig överstiger 24 timmar.
Enligt uppgift från branschorganisationen Svensk Energi återstår det för branschen att vädersäkra ca 2 280 mil elnät fram till 2011. Eftersom funktionskravet träder i kraft först 2011 har nätföretagen ytterligare tid på sig att vädersäkra sitt elnät. Även om jag, precis som de som drabbats av återkommande elavbrott, vill se en omedelbar förändring, kommer det i praktiken att ta viss tid att åtgärda detta. Vi får inte glömma att det handlar om en mycket omfattande infrastruktur. Nödvändiga tillstånd tar tid att söka och tillgången på material och utbildad personal är begränsad. Regeringen följer dock noggrant hur arbetet med att stormsäkra elnätet fortlöper. Om det framkommer att det finns brister kommer regeringen att ta de initiativ som krävs.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.