Till innehåll på sidan

Neddragningar inom kriminalvården i Kalmar län

Skriftlig fråga 2009/10:174 av Liljevall, Désirée (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-11-10
Anmäld
2009-11-10
Besvarad
2009-11-18
Svar anmält
2009-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 november

Fråga

2009/10:174 Neddragningar inom kriminalvården i Kalmar län

av Désirée Liljevall (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén förutspår att flera enheter inom kriminalvården kommer att behöva snabbstängas för att klara av att hålla budgeten inför nästa år.

För Kalmar län kan det innebära att anstalten i Kalmar kommer att stängas tidigare än beräknat. En stängning skulle innebära stora kostnader för samhället eftersom personal då måste sägas upp och lokaler med långa hyreskontrakt lämnas. Samtidigt behövs alla anställda i det nya häktet som planeras i Kalmar och det är därför olyckligt om personal sägs upp i nuläget.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kriminalvården i Kalmar inte drabbas negativt om personal sägs upp?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:174 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 18 november

Svar på frågorna

2009/10:174 Neddragningar inom kriminalvården i Kalmar län

2009/10:181 Kompetensförlust vid nedläggning av Kalmaranstalten

Justitieminister Beatrice Ask

Désirée Liljevall har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att kriminalvården i Kalmar inte drabbas negativt om personal sägs upp. Lena Hallengren har frågat mig om jag avser att ta något initiativ i syfte att förhindra att statlig personal sägs upp som inom kort kommer att behövas på ett nytt häkte. Jag har valt att svara på frågorna i ett sammanhang.

Regeringen fortsätter i budgetpropositionen för 2010 satsningen på rättsväsendet. Satsningen är den mest omfattande som gjorts på det svenska rättsväsendet. För Kriminalvårdens del har detta medfört att regeringen tillfört myndighetens anslag nära 1,6 miljarder kronor under innevarande mandatperiod. Det anslag för Kriminalvården som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010 är ca 2,5 miljarder kronor högre än anslaget 2004, vilket innebär att anslaget under denna period har ökat med mer än 50 procent. Under samma period har en stabilisering av klienttillströmningen skett och det genomsnittliga antalet inskrivna klienter är i dag ungefär detsamma som för fem år sedan.

Kriminalvården har ansvar för att löpande anpassa anstalts- och häktesorganisationen till behoven. Kriminalvårdsanläggningar har under senare år tillkommit på en rad orter i landet. Bland annat har antalet platser i Kalmar län under mandatperioden utökats med ett 50-tal platser på anstalten Västervik Norra, som i dag med sina 256 platser är Sveriges tredje största anstalt.

Den omfattande nyproduktionen av platser möjliggör också med nuvarande beläggningsläge för Kriminalvården att stänga några av de äldre anstalter som fortfarande finns i bruk. Det är alltså Kriminalvården som beslutar om antalet anstalter och häkten samt om placeringen av dessa, inom de ekonomiska ramar som riksdagen och regeringen beslutar. Självklart ska Kriminalvården vid valet av lösningar i denna process leva upp till kraven på en effektiv verksamhet och en omsorgsfull hantering av Kriminalvårdens kompetens och statens medel.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.