nazistiskt våld mot homosexuella

Skriftlig fråga 1999/2000:148 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-02
Besvarad
1999-11-11
Anmäld
1999-11-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 november

Fråga 1999/2000:148

av Yvonne Ruwaida (mp) till justitieminister Laila Freivalds om nazistiskt våld mot homosexuella

Kampen mot det rasistiska och nazistiska våldet måste öka. Det finns också brister i lagstiftningen. Det finns i dagsläget inget skydd mot hets mot homosexuella. Begreppet "hets mot folkgrupp" måste utvidgas så att även denna grupp i samhället kan skyddas. Det nazistiska våldet riktar sig ofta mot homosexuella. För fyra år sedan mördades den homosexuelle hockeyspelaren Peter Karlsson med 64 knivhugg av en nazist i Västerås. Samma år, 1995, dödades den homosexuelle konstnären Per Skogsberg i Göteborg. Även denna gång var gärningsmannen nazist. Undersökningar har gjorts vid kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet som visar att var fjärde homosexuell någon gång utsatts för våld eller hot om våld. Tidskrifter sprids i nazikretsar med rubriker som "Homosexuella har inte rätt att leva". Det är oacceptabelt. Samhället måste reagera med kraft. Som lagen är utformad kan polisen emellertid inte ingripa mot spridandet av hetspropaganda mot homosexuella. Lagen måste ändras.

Justitieminister Laila Freivalds hänvisar till en pågående utredning om bl.a. kriminalisering av hets mot homosexuella. Den ska vara klar i oktober 2000. Frågan har dock redan utretts och det är på tiden att vi agerar.

Avser ministern agera för att införa homosexuella i bestämmelsen om hets mot folkgrupp?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:148 besvarad av

den 11 november

Svar på fråga 1999/2000:148 om nazistiskt våld mot homosexuella

Justitieminister Laila Freivalds

Yvonne Ruwaida har frågat mig om jag avser att agera för att införa homosexuella i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Hon har anfört att frågan redan har utretts och att det är på tiden att vi agerar.

Den hets som förekommer mot personer på grund av deras homosexuella läggning är oacceptabel. Den socialdemokratiska partikongressen beslutade år 1997 att lagstiftningen om hets mot folkgrupp borde ses över för att se om den kan förändras så att den också omfattar hets mot homosexuella. Regeringen tillsatte i augusti 1998 den parlamentariska kommitté som bl.a. har som uppgift att överväga frågan om att kriminalisera aktivt deltagande i organisationer som sysslar med brottslig verksamhet. Kommittén ska också överväga frågan om att straffbelägga hets mot homosexuella på motsvarande sätt som i dag gäller i fråga om hets mot folkgrupp. Utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 31 oktober 2000.

I maj 1998 överlämnade Arbetsgruppen med uppgift att motverka och förebygga rasistiskt och annat etniskt relaterat våld sin rapport Rasistiskt och främlingsfientligt våld (Ds 1998:35). Yvonne Ruwaida var ledamot i denna arbetsgrupp. Arbetsgruppen lämnade inte något förslag till hur en reglering av hets mot homosexuella skulle kunna utformas. Arbetsgruppen föreslog i stället att frågan om att straffrättsligt jämställa hets mot homosexuella på grund av deras sexuella läggning med hets mot folkgrupp kunde överlämnas till den ovan nämnda, då planerade, kommittén. Frågan har alltså inte, som Yvonne Ruwaida påstår, redan utretts.

Den hets mot homosexuella som sprids i dag förekommer bl.a. i sådana medier som regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det krävs därför grundlagsändringar för att man på ett meningsfullt sätt ska kunna straffrättsligt jämställa hets mot homosexuella på grund av deras sexuella läggning med hets mot folkgrupp. Grundlagsändringar förutsätter två riksdagsbeslut med mellankommande val till riksdagen. Jag kan inte agera för en snabbare hantering av frågan än vad grundlagen medger.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.