Naturvårdsverkets klimatinformation
Skriftlig fråga 2009/10:428 av Johansson, Wiwi-Anne (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-01-22
- Anmäld
- 2010-01-22
- Besvarad
- 2010-01-27
- Svar anmält
- 2010-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
Fråga
2009/10:428 Naturvårdsverkets klimatinformation
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
FN:s klimatkonvention poängterar den stora betydelsen av klimatinformation. I sitt betänkande i mars 2008 konstaterade Klimatberedningen att efterfrågan på klimatinformation, både från allmänheten, företag, organisationer och media, har ökat under senare år och blivit mycket stor.
Den förra regeringen avsatte under åren 2006–2008 15 miljoner kronor om året för Naturvårdsverkets klimatinformation inom ramen för Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp. Den nuvarande regeringen gav Naturvårdsverket möjlighet att fullfölja denna satsning i regleringsbrevet för 2009, där man skrev att en av Klimp-anslagsposterna får även användas för att sprida och tillgängliggöra fakta i klimatfrågan, särskilt kunskap om klimatfrågans problem och lösningar samt frågor kring klimat och sårbarhet, inom Naturvårdsverkets verksamhetsområde. Medlen får användas för att sprida svenska erfarenheter internationellt.
I det nya regleringsbrevet till Naturvårdsverket är de citerade meningarna borttagna, vilket gör att Naturvårdsverket saknar pengar och ett uppdrag att informera om klimatfrågan och om hur man kan minska sina utsläpp.
Jag vill fråga ministern:
Vad är miljöministerns avsikt med att den ansvariga myndighetens befintliga klimatinformation avskaffas i ett läge då informationsbehovet är större än någonsin?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:428 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2009/10:428 Naturvårdsverkets klimatinformation
Miljöminister Andreas Carlgren
Wiwi-Anne Johansson har frågat mig om jag med avsikt har avskaffat Naturvårdsverkets resurser för klimatinformation 2010 i ett läge då informationsbehovet är större än någonsin.
Regeringen har uppmärksammat och tagit fasta på att det finns behov av mer riktad information också till lokala aktörer och att detta i stor utsträckning kan förväntas leda till faktiska förändringar av bland annat beteende. Regeringen har således valt att byta inriktning från allmän information om klimatfrågan till mer målgruppsanpassad information om möjliga åtgärder för att effektivisera energianvändningen och därigenom minska klimatpåverkan.
Från och med den 1 januari 2009 har den kommunala energirådgivningen moderniserats, bland annat genom att kopplingen mellan energieffektivisering och klimat har förtydligats. Rådgivningen benämns numera kommunal energi- och klimatrådgivning, vars uppgift är att ge opartiska råd i energifrågor och riktar sig till hushåll, företag och lokala organisationer. Energi- och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Anslagen har ökats och förlängts och i år satsar regeringen närmare 100 miljoner kronor på kommunal energi- och klimatrådgivning.
Genom det nya femåriga energieffektiviseringsprogrammet (2010–2014) förstärks insatserna för att på ett effektivt sätt nå ut med information och öka olika aktörers kunskap om sin energianvändning och möjliga åtgärder för att effektivisera energianvändningen och minska klimatpåverkan. Detta gäller inte minst insatserna i små och medelstora företag. För att förstärka energirådgivningen åt företag inom näringslivet, inklusive jordbruket, införs ett stödsystem för energikartläggning. En annan konkret insats är utvecklingen av en informations- och rådgivningsportal för att främja ett ökat genomförande av åtgärderna i energideklarationer för byggnader.
Regeringen har också sett ett ökat behov av kunskaper om klimatförändringarnas påverkan på skogsbruket. Skogsstyrelsen har därför fått i uppdrag att förmedla kunskap till skogsägare och andra verksamma i skogsbruket kring hur klimatförändringarna kan komma att påverka skogsbruket och möjliga anpassningsåtgärder i syfte att nå skogspolitikens jämställda mål för miljö och produktion. Regeringen har beslutat avsätta totalt 4 miljoner kronor till Skogsstyrelsen under perioden 2009–2011 för detta ändamål.
Regeringen har föreslagit riktade informationsinsatser till konsumenter och andra aktörer inom livsmedelsindustrin för att höja kunskapen om livsmedelskedjans klimatpåverkan. Regeringen har därför beslutat avsätta 9 miljoner kronor för att stärka Livsmedelsverkets samordnande och pådrivande roll under 2009–2011.
Nära relaterad är frågan om klimatmärkning, i synnerhet av livsmedel, som röner ett stort intresse bland konsumenter och övriga aktörer på marknaden. Regeringen arrangerade en EU-konferens om mat och klimat, Climate Smart Food, i november 2009, där bland annat frågan om information diskuterades.
Vidare har Naturvårdsverket ett uppdrag att informera om klimatfrågor. Enligt dess instruktion ska verket ansvara för bland annat information i fråga om miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
Jag hoppas att vi är överens om att målet med klimatinformation är att ge samhällets aktörer möjlighet att göra informativa och aktiva val. Jag anser att regeringens arbete med att utveckla och anpassa arbetet med klimatinformation innebär att detta mål kan nås.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.