Nationellt godkänd idrottsutbildning
Skriftlig fråga 2020/21:711 av Lars Püss (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-24
- Överlämnad
- 2020-11-26
- Anmäld
- 2020-11-27
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Den 19 november rapporterar SR:s Radiosporten om de föreslagna neddragningarna av antalet utbildningsplatser på idrottsgymnasierna. Bland annat citeras utbildningsminister Anna Ekström på följande sätt ”färre platser leder inte till hårdare selektering”.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Vad menar ministern med sitt uttalande om att "färre platser leder inte till hårdare selektering" och avser ministern att agera med anledning av förslaget om nedskärning av antalet platser?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:711 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:711 av Lars Püss (M)
Nationellt godkänd idrottsutbildning
Lars Püss har frågat mig vad jag avser med mitt uttalande att färre platser inte leder till hårdare selektering och om jag avser att agera med anledning av förslaget om nedskärning av antalet platser.
De förslag som Utbildningsdepartementet har lämnat i promemorian Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan (U2020/04134) innebär att det ska finnas en typ av gymnasie- eller gymnasiesärskoleutbildning där ämnet specialidrott får anordnas. Det nya systemet föreslås innebära att om en huvudman lever upp till de krav som föreslås ställas för att få anordna utbildningen så är det möjligt oavsett om huvudmannen anordnar riksidrottsgymnasium, nationellt godkänd utbildning eller kanske en icke reglerad lokal idrottsprofil i dag.
Avsikten med förslagen om idrottsutbildningar med specialidrott i gymnasie- och gymnasiesärskolan är att de elever som går dessa ska få med sig en gymnasial utbildning samtidigt som de fortsätter sin elitidrottssatsning så att de står rustade för framtiden och kan gå vidare till högre studier eller arbete parallellt med eller efter sin idrottskarriär. Eleverna ska enligt förslaget kunna erbjudas en utbildning tillsammans med andra som också befinner sig på elitnivå inom sin åldersklass. Eleverna kan då utbyta erfarenheter och dela de utmaningar som en elitidrottssatsning som kombineras med en gymnasial utbildning för med sig. Avsikten är också att huvudmannen ska anpassa utbildningen för just dessa elever så att de får balans mellan studier, elitidrottssatsning och fritid.
Det finns även förslag i promemorian som innebär att ungdomar som inte är elitidrottare inom sin ålderskategori men som ändå vill satsa på en idrott även fortsatt ska ges möjlighet att utöva idrott vid gymnasiestudier. Därför föreslår Utbildningsdepartementet i promemorian att de kursplaner inom ämnet idrott och hälsa som möjliggör satsningar inom en idrott ska ses över av Statens skolverk så att de bättre kan anpassas till att enbart avse utveckling inom en vald idrott. Huvudmän som så önskar kan på detta sätt erbjuda en gymnasial utbildning som kombineras med en satsning på en viss idrott.
Möjligheten för de elever som vill få chansen att utöva idrott inom ramen för sin gymnasiala utbildning kommer alltså inte att minska. I stället kommer behoven hos både elever som är elitsatsande och övriga idrottssatsande elever att kunna tas om hand på ett bättre sätt än i dag.
Remisstiden för promemorian om idrottsutbildningar har nyligen gått ut och nästa viktiga steg i beredningsprocessen är att analysera remissinstansernas synpunkter.
Stockholm den 2 december 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.