nätbolag med bristande rapportering
Skriftlig fråga 1999/2000:803 av Ångström, Lars (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-06
- Anmäld
- 2000-04-11
- Besvarad
- 2000-04-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:803
av Lars Ångström (mp) till näringsminister Björn Rosengren om nätbolag med bristande rapporteringDen 1 november 1999 avreglerades elmarknaden men ett stort antal nätbolag uppfyller inte sina rapporteringsskyldigheter, vilket har skapat allvarliga problem för reformen.
Nätbolagen brister bl.a. i sin skyldighet att inom fem arbetsdagar bekräfta eller anmärka mot ett leverantörsbyte och att innan den 15:e i varje månad redovisa s.k. andelstal till balansansvarig och/eller elleverantören. Detta drabbar både kunderna och de nya elleverantörerna. Förklaringen till dessa brister kan vara att nätbolagen ofta är intimt kopplade till de befintliga elleverantörerna och inte önskar att kunden byter leverantör.
I en rapport från Energimyndigheten den 3 mars 2000 konstateras att de nätföretag som har en hög ambitionsnivå och sköter sin rapportering inte tjänar något på detta, medan den som missköter sig orsakar merarbete och kostnader för elhandlare och balansansvariga utan att själv drabbas. Därför är det naturligt och positivt att Svenska kraftnät i skrivelse den 22 februari 2000 föreslår att "det införs någon form av sanktion för sådana företag som ej uppfyller föreskrifterna".
Avser ministern att ta något initiativ för att det, i enlighet med Svenska kraftnäts förslag, ska införas någon form av sanktion för de nätbolag som inte uppfyller sina rapporteringsskyldigheter?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:803 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:803 om nätbolag med bristande rapportering
Näringsminister Björn Rosengren
Lars Ångström har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att det, i enlighet med Svenska kraftnäts förslag, ska införas någon form av sanktion för de nätbolag som inte uppfyller sina rapporteringsskyldigheter.
Jag vill påpeka att de förändringar som skedde på elmarknaden den 1 november 1999 genomfördes på mycket kort tid. Förändringarna innebar att de flesta elkunder nu kan byta leverantör utan krav på timvis mätning. För elkunderna innebar förändringarna en förenkling, men för nätföretagen tillkom flera nya arbetsuppgifter och behov att ändra deras rutiner. Nätföretagen var t.ex. tvungna att ta fram nya metoder för att hantera rapportering och avräkning av kundernas elanvändning. Dessa nya metoder innebar att nätföretagen måste installera nya programvaror i sina IT-system.
De huvudsakliga bristerna i nätföretagens nuvarande rapportering beror på att de nya programvaror som behövs ännu inte har kommit på plats. Detta beror i sin tur främst på den korta tid som programleverantörer och företag haft att anpassa sig till de nya regler som gäller sedan den 1 november 1999. Regeringen var väl medveten om riskerna med det snabba genomförandet och informerade näringsutskottet om dessa inför riksdagens beslut om genomförandetidpunkten.
Branschorganisationerna, Sveriges Elleverantörer och Svenska Kraftverksföreningen har tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät på eget initiativ upprättat ett sekretariat som ska verka för en god utveckling på elmarknaden och vars huvuduppgift ska vara att stötta företagen i deras arbete att anpassa sig till de nya förhållandena. Aktörerna på elmarknaden arbetar alltså aktivt för att rätta till nuvarande brister och förbättra förhållandena på marknaden.
Energimyndigheten redovisar i sin rapport daterad den 3 mars behov av förändringar i ellagen. Regeringen kommer att remittera Energimyndighetens rapport och utifrån remissinstansernas synpunkter ta ett samlat grepp om de frågor som lyfts fram i rapporten, inklusive frågan om behovet av sanktioner.
Jag vill slutligen bara påpeka att aktörerna på marknaden haft liten möjlighet att påverka tidsplanen för genomförandet av schablonberäkningsreformen. Innan något beslut fattas om behovet av att införa sanktioner, måste vi vara säkra på att företagen har fått en rimlig tid på sig för att anpassa sina system till de nya förutsättningarna. Regeringen vill därför skynda långsamt i denna fråga, så att vi inte skapar nya problem.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.