Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

narkotikapolitiken

Skriftlig fråga 2002/03:598 av Lindgren, Ulrik (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-28
Anmäld
2003-03-03
Besvarad
2003-03-05
Svar anmält
2003-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 februari

Fråga 2002/03:598

 av Ulrik Lindgren (kd) till statsrådet Morgan Johansson om narkotikapolitiken

En förändring av narkotikaproblemen i Sverige kräver en förändring av den globala narkotikasituationen. Det internationella narkotikaförebyggande arbetet måste därför ges högre prioritet.

I Wien i april kommer FN att utvärdera arbetet med att leva upp till innehållet i de deklarationer som antogs 1998 vid FN:s generalförsamlings speciella session om narkotika (UNGASS). 1998 var enigheten total om att utveckla effektiva medel för att bekämpa tillgång till och efterfrågan på narkotika.

Nu bedrivs närmast kampanjer, med betydande finansiellt stöd, som syftar till legalisering av viss narkotika, främst cannabis. Till exempel undertecknade nyligen 94 Europaparlamentariker ett initiativ för legalisering av narkotika inom EU och globalt. Den restriktiva narkotikapolitiken ifrågasätts tyvärr allt oftare.

I handlingsplanen mot narkotika (prop. 2001/02:91) framhålls det internationella arbetets betydelse. Men propositionen innehåller, enligt min mening, få konkreta åtgärder som stärker Sveriges insatser mot det internationella narkotikaproblemet.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta i det internationella arbetet, både inom och utom EU, för att den svenska restriktiva narkotikapolitiken ska kunna bestå?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:598 besvarad av

den 5 mars

Svar på fråga 2002/03:598 om narkotikapolitiken

Statsrådet Morgan Johansson

Ulrik Lindgren har frågat mig vad jag tänker vidta för åtgärder i det internationella arbetet för att den svenska restriktiva narkotikapolitiken ska kunna bestå.

Låt mig först svara på Ulrik Lindgrens andra del av frågan @ hur den svenska restriktiva narkotikapolitiken ska kunna bestå. Den frågan avgör vi helt själva, det finns inget annat land eller någon internationell organisation som kan fatta beslut som kommer att tvinga oss till några förändringar i vår egen narkotikapolitik.

Det pågår, som Ulrik Lindgren också påpekar, ett omfattande arbete på många håll för att avkriminalisera eller legalisera narkotikan och detta är något som vi från svensk sida måste motarbeta. Här tror jag att det är vad vi gör i Sverige som är av största vikt. Det är genom att visa att det faktiskt går att påverka narkotikasituationen genom en restriktiv och väl genomförd narkotikapolitik som vi kan utgöra ett föredöme för andra länder. Så länge vi är trovärdiga i vår egen politik så kommer vi att utgöra ett effektivt hinder för legaliseringsrörelsen. Genom regeringens narkotikahandlingsplan har vi lagt grunden för det arbetet.

Utöver detta måste vi också fortsätta vårt engagemang i olika internationella organisationer för att stödja andra länder i deras utvecklingsarbete och vara aktiva i den internationella debatten.

I april kommer jag att delta i FN:s ministermöte om de internationella narkotikafrågorna. Detta möte ska utvärdera de globala insatserna sedan generalförsamlingens särskilda möte om narkotika år 1998. Det är också inför detta möte som många av de liberala organisationerna koncentrerar sitt arbete just nu, varför det är viktigt att vi för fram våra synpunkter och erfarenheter vid detta tillfälle och förhindrar eventuella angrepp på FN:s narkotikakonventioner.

Det är inom FN-systemet som vi kanaliserar huvuddelen av vårt bistånd på narkotikaområdet. Det är viktigt att vi stöder både producent- och transitländer i deras kamp mot narkotikan genom att stödja deras möjligheter att kontrollera narkotikahandeln, men också att begränsa det missbruk som uppstår i dessa länder som en följd av att narkotikan är lättillgänglig.

Under våren och hösten kommer jag att besöka länderna runt Östersjön och i närområdet för att etablera kontakt med mina kolleger och för att initiera ett fortsatt samarbete på bland annat narkotikaområdet.

I september planerar jag också att, som ordförande i det nordiska narkotikaministerrådet, bjuda in de baltiska ländernas ministrar till ett nordiskt-baltiskt narkotikaministermöte.

Under hösten kommer jag vidare att träffa mina europeiska kolleger i det ministermöte som Europarådets narkotikagrupp (Pompidougruppen) kommer att hålla.

Det internationella arbetet är ett långsiktigt arbete men vid alla dessa möten kommer jag att få tillfälle att argumentera för den svenska narkotikapolitiken och att få diskutera gemensamma problem med mina kolleger. Vid sidan av ovanstående möten kommer jag och mina medarbetare på departementet att delta i allt det löpande arbete som förekommer, inte minst inom EU, men också bilateralt och i olika internationella fora.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.