Näringspolitik för tjänstesektorn
Skriftlig fråga 2005/06:299 av Torstensson, Åsa (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-04
- Anmäld
- 2005-11-07
- Besvarad
- 2005-11-09
- Svar anmält
- 2005-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 november
Fråga 2005/06:299 av Åsa Torstensson (c) till näringsminister Thomas Östros (s)
Näringspolitik för tjänstesektorn
Sedan början av 90-talet har den privata tjänstesektorns andel av svensk ekonomi ökat från ca 30 till över 40 % och andelen fortsätter att växa. Det är tydligt att framtidens jobb i första hand kommer att skapas i tjänstesektorn. Traditionella industrigrenar pressas av en allt hårdare internationell konkurrens, och dess möjlighet att ensam stå som garant för välstånd och tillväxt är förbi.
Nutek skriver i sin senaste årsrapport att tjänstesektorn numera bidrar mer till tillväxten än tillverkningsindustrin, och att det värde som skapas i tillverkningsindustrin inte främst kommer av produkterna i sig utan av de tjänster som säljs i anslutning till dem.
När näringsminister Thomas Östros och finansminister Pär Nuder i Dagens Industri den 4 augusti presenterade sin lista över de sex mest centrala branscherna för näringslivets utveckling fanns dock inte någon tjänstebransch med, förutom IT. Alla de övriga branscherna var traditionella industrier.
Typiska tjänstebranscher tillhör de som på senare år visat störst möjlighet att skapa nya jobb, till exempel personaluthyrning, finansiella tjänster, utbildning, sociala tjänster och hälso- och sjukvård. De är våra moderna basindustrier. De fanns inte heller med på ministrarnas lista.
Min fråga till näringsminister Thomas Östros är:
Vad avser ministern att göra för att underlätta framväxten av nya jobb inom tjänstesektorn?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:299 besvarad av
den 9 november
Svar på fråga 2005/06:299 om näringspolitik för tjänstesektorn
Näringsminister Thomas Östros
Åsa Torstensson har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta framväxten av nya jobb inom tjänstesektorn.
Låt mig inledningsvis understryka att Sverige har ett bra utgångsläge. Genom ett konsekvent arbete har regeringen skapat stabila finanser och ordning och reda i vår ekonomi. Sverige omnämns återkommande i internationella undersökningar som ett av de länder som har bäst konkurrenskraft, till exempel World Economic Forums undersökning, där Sverige placerar sig på tredje plats av 117 länder. Tillväxten är stark, närmare 4 % förra året. Vi har en produktivitetsutveckling som inom industrin under de senaste åren endast överträffats av Sydkorea. Staten och näringslivet satsar stort på forskning och utveckling.
Sverige står starkt, men vi står också inför stora utmaningar. Vi möter en allt tuffare konkurrens från omvärlden. Globaliseringen av ekonomin är ett faktum. Nya länder har tagit plats på den internationella arenan. Ska vi i Sverige lyckas vara fortsatt framgångsrika i den internationella ekonomin ställer det höga krav. Näringslivet måste ha stabila spelregler, våra företag ska ha tillgång till växande marknader, vi ska ha det grundläggande @ som infrastruktur och bra utbildning @ på plats och vi ska ligga längst fram när det gäller forskning och utveckling.
Regeringen arbetar för en öppnare global handel med tjänster, där svenska företag får större tillgång till utländska marknader på icke-diskriminerande villkor. Ökningen av den svenska tjänsteexporten var den tredje största i världen mellan år 2000 och 2004. Det pågår också ett viktigt arbete med att reglera den europeiska tjänstemarknaden genom förhandlingarna om EU:s tjänstedirektiv.
Jag delar Åsa Torstenssons uppfattning att tjänstesektorn är en viktig del av ett framtida starkt näringsliv. Tjänstesektorn har de senaste tio åren i hög grad bidragit till tillväxten i Sverige. Räknat som andel av förädlingsvärdet har privata tjänsters andel ökat från 46 % år 1994 till 48 % år 2004. Även antalet arbetade timmar har ökat inom den privata tjänstesektorn och dess andel av antalet arbetade timmar uppgick år 2004 till 42 %. Sysselsättningsökningen är tydligast inom områdena företagstjänster samt utbildning, omsorg och vård. Det är dock viktigt att påpeka att en viktig orsak till ökningen av företagstjänster är att tillverkningsindustrin i ökad utsträckning köper tjänster som tidigare gjordes inom företagen. Dessutom har behovet av tjänster kopplade till den svenska tillverkningsindustrin ökat då tjänsteinnehållet i produkterna är en viktig konkurrensförutsättning. Det svenska näringslivet är med andra ord i behov av både en stark tillverkningsindustri och en stark tjänstesektor.
Sverige har en styrkeposition inom både traditionella basnäringar och nya växande branscher. Goda villkor för vår basindustri är en nödvändighet. För att stärka Sveriges konkurrenskraft ytterligare har regeringen under våren @ tillsammans med näringslivet och fackliga organisationer @ påbörjat ett gemensamt arbete för att ta fram strategiprogram inom svenska nyckelbranscher. Totalt bidrar dessa branscher till över 80 % av det svenska näringslivets satsningar på forskning och utveckling, de står för mer än hälften av Sveriges export och ger direkt ca 600 000 arbetstillfällen i landet. Att stärka förutsättningarna för dessa branscher är därför helt nödvändigt för fortsatt tillväxt och nya jobb i Sverige. Strategiprogrammen kommer att innehålla konkreta åtgärder med fokus på förutsättningarna för produktion och forskning och utveckling i Sverige.
En stor del av företagen som är verksamma inom de framväxande nya tjänstesektorerna är småföretag. För att stimulera dessa genomför regeringen strategiska skattesänkningar i form av reformeringen av skattereglerna för delägare i fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, och sänkta arbetsgivaravgifter för enmansföretagare som anställer en medarbetare. Andra exempel på förbättringar för små företag är genomförandet av regeringens handlingsprogram som omfattar 291 åtgärder för att minska företagens regelbörda. 2 miljarder kronor satsas också för att säkerställa tillgången på kapital för de företag som befinner sig i skärningspunkten mellan idé och färdig produkt, så kallad såddfinansiering. Vidare genomför regeringen en särskild satsning för att stimulera forskning och utveckling i företag, särskilt i småföretagen. Totalt uppgår denna satsning till 900 miljoner kronor mellan 2006 och 2010.
Avslutningsvis vill jag understryka att regeringens nya näringspolitik, med utgångspunkt i Innovationsstrategin Innovativa Sverige @ En strategi för tillväxt och förnyelse (Ds 2004:36) står på två ben: åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft och åtgärder för att få fler och växande företag, och där åtgärderna har inriktning på såväl tillverkningsindustri som tjänstesektor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.